Full Text Archive logoFull Text Archive — Free Classic E-books

The Bible, in Swedish, both Testaments

Part 8 out of 47

Adobe PDF icon
Download this document as a .pdf
File size: 1.7 MB
What's this? light bulb idea Many people prefer to read off-line or to print out text and read from the real printed page. Others want to carry documents around with them on their mobile phones and read while they are on the move. We have created .pdf files of all out documents to accommodate all these groups of people. We recommend that you download .pdfs onto your mobile phone when it is connected to a WiFi connection for reading off-line.

bild.
004:024 Ty, HERREN, din Gud, „r en f”rt„rande eld, en nit„lskande Gud.
004:025 Om nu s† sker, n„r du har f†tt barn och barnbarn och I haven
blivit gamla i landet, att I tagen eder till, vad f”rd„rvligt
„r, genom att g”ra eder n†got bel„te, n†got slags bild, s† att I
g”ren vad som „r ont i HERRENS, din Guds, ”gon och d„rmed
f”rt”rnen honom,
004:026 d† tager jag i dag himmel och jord till vittnen mot eder, att I
med hast skolen f”rg†s och utrotas ur det land dit I nu g†n ”ver
Jordan, f”r att taga det i besittning; I skolen d† icke l„ngre
leva d„r, utan skolen f”rvisso f”rg”ras.
004:027 Och HERREN skall f”rstr” eder bland folken, och allenast en
ringa hop av eder skall bliva kvar bland de folk till vilka
HERREN skall f”ra eder.
004:028 Och d„r skolen I tj„na gudar, gjorda av m„nniskoh„nder, gudar av
tr„ och sten, som varken se eller h”ra eller „ta eller lukta.
004:029 Men n„r I d„r s”ken HERREN, din Gud, d† skall du finna honom, om
du fr†gar efter honom av allt ditt hj„rta och av all din sj„l.
004:030 N„r du „r i n”d och allt detta vederfares dig, i kommande dagar,
d† skall du v„nda †ter till HERREN, din Gud, och h”ra hans r”st.
004:031 Ty HERREN, din Gud, „r en barmh„rtig Gud. Han skall icke f”rg„ta
eller f”rd„rva dig; han skall icke f”rg„ta det f”rbund han har
ing†tt med dina f„der och med ed bekr„ftat.
004:032 Ty fr†ga framfarna tider, dem som hava varit f”re dig, fr†n den
dag d† Gud skapade m„nniskor p† jorden, fr†ga ifr†n himmelens
ena „nda till den andra om n†gonsin n†got s† stort som detta har
skett, eller om man har h”rt talas om n†got som „r detta likt,
004:033 om n†got folk har h”rt Guds r”st tala ur elden, s†som du har
h”rt, och dock har blivit vid liv,
004:034 eller om n†gon gud har f”rs”kt att komma och h„mta ett folk †t
sig ut fr†n ett annat folk, genom hems”kelser, tecken och under,
genom krig, genom stark hand och utr„ckt arm, och genom stora,
fruktansv„rda g„rningar, vilket allt HERREN, eder Guds, har gjort
med eder i Egypten, inf”r dina ”gon.
004:035 Du har sj„lv f†tt se det, f”r att du skulle veta att HERREN „r
Gud, och ingen annan „n han.
004:036 Fr†n himmelen har han l†tit dig h”ra sin r”st f”r att undervisa
dig, och p† jorden har han l†tit dig se sin stora eld, och du
har h”rt hans ord ur elden.
004:037 Eftersom han nu „lskade dina f„der och utvalde deras avkomlingar
efter dem, och sj„lv med sin stora kraft f”rde dig ut ur
Egypten,
004:038 och f”rdrev f”r dig folk som voro st”rre och m„ktigare „n du,
och l„t dig komma in i deras land och gav det †t dig till
arvedel, s†som nu har skett,
004:039 d„rf”r skall du i dag veta och l„gga p† hj„rtat att HERREN „r
Gud, uppe i himmelen och nere p† jorden, han och ingen annan;
004:040 och du skall h†lla hans stadgar och bud, som jag i dag giver
dig, p† det att det m† g† dig v„l och dina barn efter dig, och
p† det att du m† l„nge leva i det land som HERREN, din Gud, vill
giva dig f”r all tid.
004:041 Vid denna tid avskilde Mose tre st„der p† andra sidan Jordan, p†
”stra sidan,
004:042 till vilka en dr†pare skulle kunna fly, om han hade dr„pt n†gon
utan vett och vilja, och utan att f”rut hava burit hat till
honom; om han flydde till n†gon av dessa st„der, skulle han f†
bliva vid liv.
004:043 De voro: Beser i ”knen p† sl„ttlandet f”r Rubens stam, Ramot i
Gilead f”r Gads stam och Golan i Basan f”r Manasse stam.
004:044 Och detta „r den lag som Mose f”relade Israels barn,
004:045 dessa „ro de vittnesb”rd och stadgar och r„tter som Mose
f”redrog f”r Israels barn, sedan de hade dragit ut ur Egypten,
004:046 p† andra sidan Jordan i dalen, mitt emot Bet-Peor, i Sihons
land, amor‚ernas konungs, som bodde i Hesbon, och som Mose och
Israels barn slogo, n„r de hade dragit ut ur Egypten.
004:047 Ty de intogo hans land och Ogs land, konungens i Basan,
amor‚ernas tv† konungars l„nder, p† andra sidan Jordan, p†
”stra sidan,
004:048 fr†n Aroer vid b„cken Arnons strand „nda till berget Sion, det
„r Hermon,
004:049 och hela Hedmarken p† andra sidan Jordan p† ”stra sidan, „nda
till Hedmarkshavet, nedanf”r Pisgas sluttningar.
005:001 Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem:

H”r, Israel, de stadgar och r„tter som jag i dag framst„ller f”r
eder, och l„ren eder dem och h†llen dem och g”ren efter dem.
005:002 HERREN, v†r Gud, sl”t ett f”rbund med oss p† Horeb.
005:003 Icke med v†ra f„der sl”t HERREN detta f”rbund, utan med oss
sj„lva som st† h„r i dag, oss alla som nu leva.
005:004 Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder p† berget ur elden.
005:005 Jag stod d† mellan HERREN och eder, f”r att f”rkunna eder vad
HERREN talade, ty I fruktaden f”r elden och stegen icke upp p†
berget. Han sade:

005:006 Jag „r HERREN, din Gud, som har f”rt dig ut ur Egyptens land, ur
tr„ldomshuset.
005:007 Du skall inga andra gudar hava j„mte mig.
005:008 Du skall icke g”ra dig n†got bel„te, som „r en bild vare sig av
det som „r uppe i himmelen, eller av det som „r i vattnet under
jorden.
005:009 Du skall icke tillbedja s†dana, ej heller tj„na dem; ty jag,
HERREN, sin Gud, „r en nit„lskande Gud, som hems”ker f„dernas
missg„rning p† barn och efterkommande i tredje och fj„rde led,
n„r man hatar mig,
005:010 men som g”r n†d med tusenden, n„r man „lskar mig och h†ller mina
bud.
005:011 Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall
icke l†ta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.
005:012 H†ll sabbatsdagen, s† att du helgar den, s†som HERREN, din Gud,
har bjudit dig.
005:013 Sex dagar skall du arbeta och f”rr„tta alla dina sysslor;
005:014 men den sjunde dagen „r HERRENS, din Guds, sabbat; d† skall du
ingen syssla f”rr„tta, ej heller din son eller sin dotter, eller
din tj„nare eller din tj„narinna, eller din oxe eller din †sna
eller n†gon av dina dragare, ej heller fr„mlingen som „r hos dig
inom dina portar; p† det att din tj„nare och din tj„narinna m†
hava ro s†v„l som du.
005:015 Du skall komma ih†g att du sj„lv har varit tr„l i Egyptens land,
och att HERREN, din Gud, har f”rt dig ut d„rifr†n med stark hand
och utr„ckt arm; d„rf”r har HERREN, din Gud bjudit dig att h†lla
sabbatsdagen.
005:016 Hedra din fader och din moder, s†som HERREN, din Gud har bjudit
dig, p† det att du m† l„nge leva och det m† g† dig v„l i det
land som HERREN, din Gud, vill giva dig.
005:017 Du skall icke dr„pa.
005:018 Du skall icke heller beg† „ktenskapsbrott.
005:019 Du skall icke heller stj„la.
005:020 Du skall icke heller b„ra falsk vittnesb”rd mot din n„sta.
005:021 Du skall icke heller hava beg„relse till din n„stas hustru. Du
skall icke heller hava lust till din n„stas hus, ej heller till
hans †ker eller hans tj„nare eller hans tj„narinna, ej heller
till hans oxe eller hans †sna, ej heller till n†got som tillh”r
din n„sta.
005:022 Dessa ord talade HERREN till hela eder f”rsamling p† berget, ur
elden, molnskyn och t”cknet, med h”g r”st, och han talade s†
intet mer. Och han skrev dem p† tv† stentavlor, som han gav †t
mig.
005:023 N„r I h”rden r”sten ur m”rkret, medan berget brann i eld,
tr„dden I fram till mig, alla I som voren huvudm„n f”r edra
stammar, s† ock edra „ldste.
005:024 Och I saden: ½Se, HERREN, v†r Gud, har l†tit oss se sin
h„rlighet och sin storhet, och vi hava h”rt hans r”st ur elden.
I dag hava vi sett att Gud kan tala med en m„nniska och dock
l†ta henne bliva vid liv.
005:025 Varf”r skola vi d† likv„l d”? Denna stora eld kommer ju att
f”rt„ra oss. Om vi „n vidare f† h”ra HERRENS, v†r Guds, r”st, s†
m†ste vi d”.
005:026 Ty vem finnes v„l bland allt k”tt som kan, s†som vi hava gjort,
h”ra den levande Gudens r”st tala ur elden och dock bliva vid
liv?
005:027 Tr„d du fram och h”r allt vad HERREN, v†r Gud, s„ger, och tala
du till oss allt vad HERREN, v†r Gud, talar till dig, s† vilja
vi h”ra det och g”ra d„refter.½
005:028 Och HERREN h”rde edra ord, n„r I s† taladen till mig; och HERREN
sade till mig: ½Jag har h”rt de ord som detta folk har talat till
dig. De hava r„tt i allt vad de hava talat.
005:029 Ack att de hade s†dana hj„rtan, att de fruktade mig och h”lle
alla mina bud alltid! Det skulle ju d† g† dem och deras barn v„l
evinnerligen.
005:030 G† nu och s„g till dem: 'V„nden tillbaka till edra t„lt.'
005:031 Men du sj„lv m† stanna kvar h„r hos mig, s† skall f”rkunna f”r
dig alla de bud och stadgar och r„tter som du skall l„ra dem,
f”r att de m† g”ra efter dem i det land som jag vill giva dem
till besittning.½
005:032 S† h†llen nu och g”ren vad HERREN, eder Gud, har bjudit eder. I
skolen icke vika av vare sig till h”ger eller till v„nster.
005:033 P† de v„gar som HERREN, eder Gud, har bjudit eder g† skolen I
alltid vandra, f”r att I m†n bliva vid liv och det m† g† eder
v„l, och f”r att I m†n l„nge leva i det land som I skolen taga i
besittning.
006:001 Och dessa „ro de bud, stadgar och r„tter som HERREN, eder Gud,
har bjudit mig att l„ra eder, f”r att I skolen g”ra efter dem i
det land dit I nu dragen, till att taga de i besittning --
006:002 detta p† det att du m† frukta HERREN, din Gud, s† att du h†ller
alla hans stadgar och bud, som jag giver dig, du med din som och
din sonson, i all dina livsdagar, och p† det att du m† l„nge
leva.
006:003 S† skall du nu h”ra, Israel, och h†lla dem och g”ra efter dem,
f”r att det m† g† dig v„l, och f”r att I m†n f”r”ka eder mycket,
s†som HERREN, dina f„ders Gud, har lovat dig -- ett land som
flyter av mj”lk och honung.

006:004 H”r, Israel! HERREN, v†r gud, HERREN „r en.
006:005 Och du skall „lska HERREN, din Gud, av allt ditt hj„rta och av
all din sj„l och av all din kraft.
006:006 Dessa ord som jag i dag giver dig skall du l„gga p† ditt hj„rta.
006:007 Och du skall insk„rpa dem hos dina barn och tala om f”r dem, n„r
du sitter i ditt hus och n„r du g†r p† v„gen, n„r du l„gger dig
och n„r du st†r upp.
006:008 Och du skall binda dem s†som ett tecken p† din hand, och de
skola vara s†som ett m„rke p† din panna.
006:009 Och du skall skriva dem p† d”rrposterna i ditt hus och p† dina
portar.

006:010 N„r nu HERREN, din Gud, l†ter dig komma in i det land som han
med ed har lovat dina f„der, Abraham, Isak och Jakob, att giva
dig -- stora och vackra st„der, som du icke har byggt,
006:011 och hus, fulla med allt gott, vilka du icke har fyllt, och
uthuggna brunnar, som du icke har huggit ut, ving†rdar och
olivplanteringar, som du icke har planterat -- och n„r du d†
„ter och bliver m„tt,
006:012 s† tag dig till vara f”r att f”rg„ta HERREN, som har f”rt dig ut
ur Egyptens land, ur tr„ldomshuset.
006:013 HERREN, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tj„na, och
vid hans namn skall du sv„rja.
006:014 I skolen icke f”lja efter andra gudar, n†gon av de folks gudar,
som bo runt omkring eder,
006:015 ty en nit„lskande Gud „r HERREN, din Gud, mitt ibland dig, och
du m† taga dig till vara, s† att icke HERRENS, din Guds, vrede
uppt„ndes mot dig, och han utrotar dig fr†n jorden.
006:016 I skolen icke fresta HERREN, eder Gud, s†som I frestaden honom i
Massa.
006:017 I skolen troget h†lla HERRENS, eder Guds, bud och de vittnesb”rd
och stadgar som han hat givit dig.
006:018 Och du skall g”ra vad r„tt och gott „r i HERRENS ”gon, f”r att
det m† g† dig v„l, och f”r att du m† komma in i det goda land
som HERREN med ed har lovat †t dina f„der, och taga det i
besittning,
006:019 d„rigenom att han driver undan f”r dig all dina fiender, s†som
HERREN har lovat.
006:020 N„r din son i framtiden fr†gar dig: ½Vad betyda de vittnesb”rd
och stadgar och r„tter som HERREN, v†r Gud, har givit eder?½
006:021 d† skall du svara din son: ½Vi voro Faraos tr„lar i Egypten, men
med stark hand f”rde HERREN oss ut ur Egypten.
006:022 Och HERREN gjorde stora och gruvliga tecken och under i Egypten
p† Farao och hela hans hus inf”r v†ra ”gon.
006:023 Men oss f”rde han ut d„rifr†n, f”r att l†ta oss komma in och
giva oss det land som han med ed har lovat †t v†ra f„der.
006:024 Och HERREN bj”d oss att g”ra efter all dessa stadgar och att
frukta HERREN, v†r Gud, f”r att det alltid skulle g† oss v„l, i
det att han beh”lle oss vid liv, s†som ock hittills har skett.
006:025 Och det skall l„nda oss till r„ttf„rdighet, n„r vi h†lla och
g”ra efter alla dessa bud, inf”r HERREN, v†r Guds, ansikte,
s†som han har bjudit oss.½
007:001 N„r HERREN, din Gud l†ter dig komma in i det land di du nu g†r,
f”r att taga i besittning, och n„r han f”r dig f”rjagar stora
folk -- hetiterna, girgas‚erna, amor‚erna, kanan‚erna,
periss‚erna, hiv‚erna och jebus‚erna, sju folk, st”rre och
m„ktigare „n du --
007:002 n„r HERREN, din Gud, giver dessa i ditt v†ld och du sl†r dem, d†
skall du giva dem till spillo; du skall icke sluta f”rbund med
dem eller visa dem n†d.
007:003 Du skall icke befrynda dig med dem; dina d”ttrar skall du icke
giva †t deras s”ner, och deras d”ttrar skall du icke taga till
hustrur †t dina s”ner.
007:004 Ty de skola d† f”rleda dina s”ner att vika av ifr†n mig och
tj„na andra gudar, och HERRENS vrede skall d† uppt„ndas mot eder
och han skall med hast f”rg”ra dig.
007:005 Utan s† skolen I g”ra med dem I skolen bryta ned deras altaren
och sl† s”nder deras stoder och hugga ned deras Aseror och
br„nna upp deras bel„ten i eld.
007:006 Ty du „r ett folk som „r helgat †t HERREN, din Gud; dig har
HERREN, din Gud, utvalt till att vara hans egendomsfolk, framf”r
alla andra folk p† jorden.
007:007 Icke d„rf”r att I voren st”rre „n alla andra folk var det som
HERREN f„ste sig vid eder och utvalde eder, ty I „ren ju mindre
„n alla andra folk;
007:008 utan d„rf”r att HERREN „lskade eder och ville h†lla den ed som
han hade svurit f„der, d„rf”r f”rde HERREN eder ut med stark
hand och f”rlossade dig ur tr„ldomshuset, ur Faraos, den
egyptiske konungens, hand.
007:009 S† skall du nu veta att HERREN, din Gud, „r den r„tte Guden, den
trofaste Guden, som h†ller f”rbund och bevarar n†d intill
tusende led, n„r man „lskar honom och h†ller hans bud,
007:010 men som utan f”rskoning vederg„ller och f”rg”r dem som hata
honom. Han dr”jer icke, n„r det g„ller dem som hata honom; utan
f”rskoning vederg„ller han dem.
007:011 S† h†ll nu de bud och stadgar och r„tter som jag i dag giver
dig, och g”r efter dem.
007:012 Om I nu h”ren dessa r„tter och h†llen dem och g”ren efter dem,
s† skall HERREN, din Gud, till l”n d„rf”r l†ta sitt f”rbund och
sin n†d best†, vad han med ed lovade dina f„der.
007:013 Han skall d† „lska dig och v„lsigna sitt livs frukt och din
marks frukt, din s„d, ditt vin och din olja, dina f„kreaturs
avf”da och din sm†boskaps avel, i det land som han med ed har
lovat dina f„der att giva dig.
007:014 V„lsignad skall du bliva framf”r alla andra folk; bland dina m„n
och kvinnor skall ingen vara ofruktsam, ej heller bland din
boskap.
007:015 Och HERREN skall avv„nda fr†n dig all krankhet; ingen av
Egyptens alla sv†ra sjukdomar, som du v„l k„nner, skall han
l„gga p† dig; han skall i st„llet l†ta dem komma ”ver alla dem
som hata dig.
007:016 Och alla de folk som HERREN, din Gud, giver i din hand skall du
utrota; du skall icke visa dem n†gon skonsamhet. Du skall icke
heller tj„na deras gudar, ty detta kunde bliva en snara f”r dig.
007:017 Om du ock s„ger vid dig sj„lv: ½Dessa folk „ro st”rre „n jag;
huru skall jag kunna f”rdriva dem?½,
007:018 s† m† du dock icke frukta f”r dem; du skall t„nka p† vad HERREN,
din Gud gjorde med Farao och med all egyptierna,
007:019 p† de stora hems”kelser som du med egna ”gon s†g, och p† de
tecken och under och p† den starka hand och utr„ckta arm varmed
HERREN, din Gud, f”rde dig ut. P† samma s„tt skall HERREN, din
Gud, nu g”ra med alla de folk som du fruktar f”r.
007:020 D„rtill skall HERREN, din Gud, s„nda getingar ”ver dem, till
dess att de som „ro kvar och h†lla sig g”mda f”r dig hava blivit
utrotade.
007:021 Du m† icke f”rskr„ckas f”r dem, ty HERREN, din Gud, „r mitt
ibland dig, en stod och fruktansv„rd Gud.
007:022 Och HERREN, din Gud, skall f”rjaga dessa hedningar f”r dig, men
blott sm†ningom. Du skall icke med hast f† f”rg”ra dem, p† det
att vilddjuren icke m† f”r”ka sig till din skada.
007:023 HERREN, din Gud, skall giva dem i ditt v†ld och s„nda stor
f”rvirring bland dem, till dess att de f”rg”ras.
007:024 Och han skall giva deras konungar i din hand, och du skall
utrota till och med deras namn, s† att de icke mer finnas under
himmelen. Ingen skall kunna st† dig emot, till dess du har
f”rgjort dem.
007:025 Deras gudabel„ten skola I br„nna upp i eld. Du skall icke hava
beg„relse till det silver och det guld som finnes p† dem, och
icke taga n†got av detta f”r din r„kning, p† det att du icke m†
sn„rjas d„rav; ty en styggelse „r det f”r HERREN, din Gud.
007:026 Och du skall icke l†ta n†gon styggelse komma in i ditt hus, p† det
att du icke ocks† sj„lv m† bliva given till spillo. Du skall
r„kna det s†som en sk„ndlighet och en styggelse, ty det „r givet
till spillo.
008:001 Alla de bud som jag i dag giver dig skolen I h†llen, och efter
dem skolen I g”ra, f”r att I m†n komma in i och taga i
besittning det land som HERREN med ed har lovat †t edra
f„der.
008:002 Och du skall komma ih†g allt vad som har skett p† den v„g HERREN,
din Gud, nu i fyrtio †t har l†tit dig vandra i ”knen, f”r att
tukta dig och pr”va dig, s† att han kunde f”rnimma vad som var i
ditt hj„rta: om du ville h†lla hans bud eller icke.
008:003 Ja, han tuktade dig och l„t dig hungra, och han gav dig manna
att „ta, en mat som du f”rut icke visste av, och som icke heller
dina f„der visste av; p† det att han skulle l„ra dig f”rst† att
m„nniskan lever icke allenast av br”d, utan att hon lever av
allt det som utg†r av HERRENS mun.
008:004 Dina kl„der blevo icke utslitna p† dig, och din fot svullnade
icke under dessa fyrtio †r.
008:005 S† skall du d† f”rst† i ditt hj„rta att HERREN, din Gud, fostrar
dig, s†som en man fostrar sin son;
008:006 och du skall h†lla HERRENS, din Guds, bud, s† att du vandrar p†
hans v„gar och fruktar honom.
008:007 Ty HERREN, din Gud, l†ter dig nu komma in i ett gott land, ett
land d„r vattenb„ckar, k„llor och djupa vatten fl”da fram i
dalar och p† berg,
008:008 ett land med vete och korn, med vintr„d, fikontr„d och
granattr„d, ett land med „dla olivtr„d och med honung,
008:009 ett land d„r du icke skall „ta ditt br”d i torftighet, d„r intet
skall fattas dig, ett land vars stenar inneh†lla j„rn, och ur
vars berg du skall bryta koppar.
008:010 D„r skall du „ta och bliva m„tt, och du skall s† lova HERREN,
din Gud, f”r det goda land som han har givit dig.
008:011 Tag dig d† till vara f”r att f”rg„ta HERREN, din Gud, s† att du
icke h†ller hans bud och r„tter och stadgar, som jag i dag giver
dig.
008:012 Ja, n„r du „ter och bliver m„tt, och bygger vackra hus och bor i
dem,
008:013 n„r dina f„kreatur och din sm†boskap f”r”kas, och ditt silver
och guld f”r”kas, och allt annat du har f”r”kas,
008:014 d† m† ditt hj„rta icke bliva h”gmodigt, s† att du f”rg„ter
HERREN, din Gud, som har f”rt dig ut ur Egyptens land, ur
tr„ldomshuset.
008:015 och som har lett dig genom den stora och fruktansv„rda ”knen,
bland giftiga ormar och skorpioner, ”ver f”rtorkad mark, d„r
intet vatten †t dig komma ut ur den h†rda klippan,
008:016 och som gav dig manna att „ta i ”knen, en mat som dina f„der
icke visste av -- detta p† det att han skulle tukta dig och
pr”va dig, f”r att sedan kunna g”ra dig gott.
008:017 Du m† icke s„ga vid dig sj„lv: ½Min egen kraft och min hands
styrka har f”rskaffat mig denna rikedom½,
008:018 utan du m† komma ih†g att det „r HERREN, din Gud, som giver dig
kraft att f”rv„rva rikedom, d„rf”r att han vill uppr„tta det
f”rbund som han med ed har ing†tt med dina f„der -- s†som och
hittills har skett.
008:019 Men om du f”rg„ter HERREN, din Gud, och f”ljer efter andra gudar
och tj„nar dem och tillbeder dem, s† betygar jag i dag inf”r eder
att I f”rvisso skolen f”rg†s.
008:020 P† samma s„tt som hedningarna som HERREN f”rg”r f”r eder skolen
ocks† I d† f”rg†s, d„rf”r att I icke h”rden HERRENS, eder Guds
r”st.
009:001 H”r, Israel! Du g†r nu ”ver Jordan, f”r att komma ditin och
underl„gga dig folk, st”rre och m„ktigare „n du, st„der, stora
och bef„sta upp mot himmelen,
009:002 anakiternas stora och resliga folkstam, som du sj„lv k„nner, och
om vilken du har h”rt att man s„ger: ½Vem kan st† emot Anaks
barn!½
009:003 S† skall du nu veta att HERREN, din Gud, „r den som g†r framf”r
dig, s†som en f”rt„rande eld; han skall f”rg”ra dem, och han
skall f”rg”ra dem, och han skall ”dmjuka dem f”r dig, och du
skall f”rdriva dem och utrota dem med hast, s†som HERREN har
lovat dig.
009:004 D† nu HERREN, din Gud, driver dem undan f”r dig, m† du icke s„ga
vid dig sj„lv: ½F”r min r„ttf„rdighets skull har HERREN l†tit
mig komma in i detta land och taga det i besittning.½ Ty dessa
hedningars ogudaktighet „r det som g”r att HERREN f”rdriver dem
f”r dig.
009:005 Icke din r„ttf„rdighet och din r„ttsinnighet „r det som g”r att
du f†r komma in i deras land och taga det i besittning, utan
dessa hedningars ogudaktighet „r det som g”r att HERREN, din
Gud, f”rdriver dem f”r dig. S† vill ock HERREN uppfylla vad han
med ed har lovat dina f„der, Abraham, Isak och Jakob.
009:006 D„rf”r m† du nu veta att det icke „r din r„ttf„rdighet som g”r
att HERREN, din Gud, vill giva dig detta goda land till
besittning; ty du „r ett h†rdnackat folk.
009:007 Kom ih†g, f”rg„t icke, huru du i ”knen f”rt”rnade HERREN, din
Gud. Allt ifr†n den dag d† du drog ut ur Egyptens land, „nda
till dess I nu haven kommit hit, haven I varit genstr„viga mot
HERREN.
009:008 Vid Horeb f”rt”rnaden I HERREN, och HERREN vredgades p† eder, s†
att han ville f”rg”ra eder.
009:009 N„r jag hade stigit upp p† berget f”r att taga emot
stentavlorna, det f”rbunds tavlor, som HERREN hade slutit med
eder, stannade jag p† berget i fyrtio dagar och fyrtio n„tter,
utan att „ta och utan att dricka.
009:010 Och HERREN gav mig de tv† stentavlorna, p† vilka Gud hade
skrivit med sitt finger; vad d„r stod var alldeles lika med de
ord HERREN hade talat med eder p† berget ur elden, den dag d† I
voren f”rsamlade d„r.
009:011 Och n„r de fyrtio dagarna och de fyrtio n„tterna voro f”rlidna,
gav HERREN mig de tv† stentavlorna, f”rbundets tavlor.
009:012 Och HERREN sade till mig: ½St† upp och g† med hast ned
h„rifr†n, ty ditt folk, som du har f”rt ut ur Egypten, har tagit
sig till, vad f”rd„rvligt „r. De hava redan vikit av ifr†n den
v„g som jag bj”d dem g†; de hava gjort sig ett gjutet bel„te.½
009:013 Och HERREN talade till mig och sade: ½jag har sett att detta
folk „r ett h†rdnackat folk.
009:014 L„mna mig i fred, ty jag vill f”rg”ra dem och utpl†na deras
namn, s† att det icke mer finnes under himmelen; dig vill jag
sedan g”ra till ett folk som „r m„ktigare och st”rre „n detta.½
009:015 D† v„nde jag mig om och steg ned fr†n berget, som brann i eld;
och jag hade i mina b†da h„nder f”rbundets tv† tavlor.
009:016 Och jag fick d† se att I haven syndat mot HERREN, eder Gud: I
haden gjort eder en gjuten kalv; s† haden I redan vikit av ifr†n
den v„g som HERREN hade bjudit eder g†.
009:017 D† fattade jag i de b†da tavlorna och kastade dem ifr†n mig med
b†da h„nderna och slog s”nder dem inf”r edra ”gon.
009:018 Och jag f”ll ned inf”r HERRENS ansikte och l†g s†, likasom f”rra
g†ngen i fyrtio dagar och fyrtio n„tter, utan att „ta och utan
att dricka, f”r all den synds skulle som I haden beg†tt genom
att g”ra vad ont var i HERRENS ”gon, till att f”rt”rna honom.
009:019 Ty jag fruktade f”r den vrede och f”rbittring mot eder, av
vilken HERREN hade blivit s† uppfylld att han ville f”rg”ra
eder. Och HERREN h”rde mig „ven denna g†ng.
009:020 Ocks† p† Aron blev HERREN mycket vred, s† att han ville f”rg”ra
honom, och jag bad d† j„mv„l f”r Aron.
009:021 Sedan tog jag kalven, syndabel„tet som I haden gjort, och br„nde
den i eld och krossade s”nder den v„l, till dess att den blev
fint stoft, och det stoftet kastade jag i b„cken som fl”t ned
fr†n berget.
009:022 I Tabeera, i Massa och i Kibrot-Hattaava f”rt”rnaden I ock
HERREN.
009:023 Och n„r HERREN ville s„nda eder †stad fr†n Kades-Barnea och
sade: ½Dragen upp och intagen det land som jag har givit
eder½, d† voren I genstr„viga mot HERREN, eder Guds, befallning
och trodden honom icke och h”rden icke hans r”st.
009:024 Ja, genstr„viga haven I varit mot HERREN allt ifr†n den dag d†
jag l„rde k„nna eder.
009:025 S† f”ll jag d† ned inf”r HERRENS ansikte och l†g s† i de fyrtio
dagarna och de fyrtio n„tterna; ty HERREN hade sagt att han
ville f”rg”ra eder.
009:026 Och jag bad till HERREN och sade: ½Herre, HERRE, f”rd„rva icke
ditt folk och din arvedel, som du har f”rlossat med din stora
makt, och som du med stark hand har f”rt ut ur Egypten.
009:027 T„nk p† dina tj„nare Abraham, Isak och Jakob, se icke p† detta
folks h†rdhet, ogudaktighet och synd;
009:028 p† det att man icke m† s„ga i det land varur du har f”rt oss ut:
'D„rf”r att HERREN, icke f”rm†dde f”ra dem in i det land som han
hade lovat †t dem, och d„rf”r att han hatade dem, f”rde han dem
ut och l„t dem d” i ”knen.'
009:029 De „ro ju ditt folk och din arvedel, som du har f”rt ut med din
stora kraft och din utr„ckta arm.½
010:001 P† den tiden sade HERREN till mig: ½Hugg ut †t dig tv†
stentavlor, likadana som de f”rra voro, och stig upp till mig p†
berget; g”r dig och en ark av tr„.
010:002 Och sedan jag har skrivit p† tavlorna samma ord som stodo p† de
f”rra tavlorna, vilka du slog s”nder, skall du l„gga dem i
arken.½
010:003 S† gjorde jag d† en ark av akacietr„ och h”gg ut tv† stentavlor,
likadana som de f”rra voro. Och jag steg upp p† berget och hade
med mig de tv† tavlorna.
010:004 Och han skrev p† tavlorna detsamma som var skrivet f”rra g†ngen,
de tio ord som HERREN hade talat till eder p† berget ur elden,
den dag d† I voren f”rsamlade d„r. Och HERREN gav dem †t mig.
010:005 Sedan v„nda jag mig om och steg ned fr†n berget och lade
tavlorna i arken som jag hade gjort, och d„r fingo de ligga,
s†som HERREN hade bjudit mig.
010:006 Och Israels barn br”to upp fr†n Beerot-Bene-Jaakan och t†gade
till Mosera. D„r dog Aron och blev d„r ocks† begraven; och hans
som Eleasar blev pr„st i hans st„lle.
010:007 D„rifr†n br”to de upp och t†gade till Gudgoda, och fr†n Gudgoda,
och fr†n Gudgoda till Jotbata, en trakt som var rik p†
vattenb„ckar.
010:008 P† den tiden avskilde HERREN Levi stam till att b„ra HERRENS
f”rbundsark, till att st† inf”r HERRENS ansikte och g”ra tj„nst
inf”r honom, och till att v„lsigna i hans namn, s†som den har
att g”ra „nnu i dag.
010:009 D„rf”r fick Levi ingen lott eller arvedel j„mte sina br”der.
HERREN „r hans arvedel, s†som HERREN, din Gud, har sagt honom.
010:010 Och jag stannade p† berget lika l„nge som f”rra g†ngen, fyrtio
dagar och fyrtio n„tter; och HERREN h”rde mig ocks† denna g†ng:
HERREN ville icke f”rd„rva mig.
010:011 Och HERREN sade till mig: ½St† upp och g† †stad framf”r folket,
och l†t dem bryta upp, f”r att de m† komma in i och taga i
besittning det land som jag med ed har lovat deras f„der att
giva dem.½
010:012 Och nu Israel, var „r det som HERREN, din Gud, fordrar av dig
annat „n att du fruktar HERREN, din Gud, att du alltid vandrar
p† hans v„gar och „lskar honom, och att du tj„nar HERREN, din
Gud, av allt ditt hj„rta och av all din sj„l,
010:013 s† att du h†ller HERRENS bud och stadgar, som jag i dag giver
dig, p† det att det m† g† dig v„l?
010:014 Se, HERREN, din Gud, tillh”r himlarna och himlarnas himmel,
jorden och allt vad d„rp† „r;
010:015 men allenast vid dina f„der f„ste sig HERREN och „lskade dem;
och han utvalde deras avkomlingar efter dem, han utvalde eder
bland alla folk, s†som I nu sj„lva sen.
010:016 Omsk„ren d„rf”r edert hj„rtas f”rhud, och varen icke l„nge
h†rdnackade.
010:017 Ty HERREN, eder Gud, „r gudarnas Gud och herrarnas Herre, den
store, den v„ldige och fruktansv„rde Guden, som icke har
anseende till personen och icke tager mutor;
010:018 som skaffar den faderl”se och „nkan r„tt, och som „lskar
fr„mlingen och giver honom mat och kl„der.
010:019 D„rf”r skolen ocks† I „lska fr„mlingen; I haven ju sj„lva varit
fr„mlingar i Egyptens land.
010:020 HERREN, din Gud, skall du frukta, honom skall du tj„na, och till
honom skall du h†lla dig, och vid hans namn skall du sv„rja.
010:021 Han „r ditt lov, och han din Gud, som har gjort med dig de stora
och underbara g„rningar som du med egna ”gon har sett.
010:022 Sjuttio personer voro dina f„der, som drogo ned till Egypten,
men nu har HERREN, din Gud, gjort dig talrik s†som himmelens
stj„rnor.
011:001 S† skall du nu „lska HERREN, din Gud, och h†lla vad han bjuder
dig h†lla, hans stadgar och r„tter och bud, alltid.
011:002 Och besinnen i dag -- jag talar nu icke om edra barn, som icke
hava f”rnummit och sett det -- huru HERREN, eder Gud, har
fostrat eder, besinnen hans storhet, hans starka hand och hans
utr„ckta arm,
011:003 de tecken och g„rningar som han gjorde i Egypten, med Farao,
konungen i Egypten, och med hela hans land,
011:004 och vad han gjorde med egyptiernas h„r, med deras h„star och
vagnar, huru han l„t R”da havets vatten str”mma ”ver dem, n„r de
f”rf”ljde eder, och huru HERREN d† f”rgjorde dem, s† att de nu
icke mer „ro till;
011:005 och vad han gjorde med eder i ”knen, „nda till dess I kommen
hit,
011:006 och vad han gjorde med Datan och Abiram, Eliabs, Rubens sons,
s”ner, huru jorden ”ppnade sin mun och uppslukade dem med deras
hus och deras t„lt och allt levande som f”ljde dem, och detta
mitt i hela Israel.
011:007 Ty I haven ju med egna ”gon sett alla de stora g„rningar som
HERREN har gjort.
011:008 S† h†llen d† alla de bud som jag i dag giver dig, p† det att I
med frimodighet m†n kunna g† in i och intaga det land dit I nu
dragen, f”r att taga det i besittning,
011:009 och p† det att I m†n l„nge leva i det land som HERREN med ed har
lovat edra f„der att giva †t dem och deras efterkommande, ett
land som flyter av mj”lk och honung.
011:010 Ty det land dit du nu kommer, f”r att taga det i besittning, „r
icke s†som Egyptens land, varifr†n I haven dragit ut, d„r du
m†ste trampa upp vatten till den s„d du s†dde, s†som man g”r i
en k”kstr„dg†rd;
011:011 nej, det land dit I nu dragen, f”r att taga det i besittning, „r
ett land med berg och dalar, som f†r vatten att dricka genom
himmelens regn,
011:012 ett land som HERREN, din Gud, l†ter sig v†rda om, och p† vilket
HERRENS, din Guds, ”gon best„ndigt vila, fr†n †rets begynnelse
till †rets slut.
011:013 Om i nu h”ren de bud som jag i dag giver eder, s† att I „lsken
HERREN, eder Gud, och tj„nen honom av allt edert hj„rta och av
all eder sj„l,
011:014 s† skall jag giva †t edert land regn i r„tt tid, h”stregn och
v†rregn, och du skall f† inb„rga din s„d och ditt vin och din
olja.
011:015 Och jag skall giva din boskap gr„s p† din mark; och du skall „ta
och bliva m„tt.
011:016 Men tagen eder till vara, l†ten icke edra hj„rtan bliva
f”rf”rda, s† att I viken av och tj„nen andra gudar och
tillbedjen dem;
011:017 ty d† skall HERRENS vrede uppt„ndas mot eder, och han skall
tillsluta himmelen, s† att regn icke faller och marken icke
giver sin gr”da; och I skolen med hast bliva utrotade ur det
goda land som HERREN vill giva eder.
011:018 S† skolen I nu l„gga dessa mina ord p† edert hj„rta och edert
sinne, och I skolen binda dem s†som ett tecken p† eder hand, och
de skola vara s†som ett m„rke p† eder panna;
011:019 och I skolen l„ra edra barn dem, i det att du talar om dem, n„r
du sitter i ditt hus och n„r du st†r upp.
011:020 och du skall skriva dem p† d”rrposterna i ditt hus och p† dina
portar;
011:021 p† det att I och edra barn m†n l„nge f† bo i det land som HERREN
med ed har lovat edra f„der att giva dem, lika l„nge som
himmelen v„lver sig ”ver jorden.
011:022 Ty om I h†llen alla dessa bud som jag giver eder och g”ren efter
dem, s† att I „lsken HERREN, eder Gud, och alltid vandren p†
hans v„gar och h†llen eder till honom,
011:023 d† skall HERREN f”rdriva alla dessa folk f”r eder, och I skolen
underl„gga eder folk som „ro st”rre och m„ktigare „n I.
011:024 Var ort eder fot betr„der skall bliva eder. Fr†n ”knen till
Libanon, ifr†n floden -- floden Frat -- „nda till V„stra havet
skall edert omr†de str„cka sig.
011:025 Ingen skall kunna st† eder emot. Fruktan och f”rskr„ckelse f”r
eder skall HERREN, eder Gud, l†ta komma ”ver hela det land I
betr„den, s†som han har lovat eder.
011:026 Se, jag f”rel„gger eder i dag v„lsignelse och f”rbannelse:
011:027 v„lsignelse, om I h”ren HERRENS eder Guds, bud, som jag i dag
giver eder,
011:028 och f”rbannelse, om I icke h”ren HERRENS, eder Guds, bud, utan
viken av ifr†n den v„g jag i dag bjuder eder g† och f”ljen efter
andra gudar, som I icke k„nnen.
011:029 Och n„r HERREN, din Gud, har l†tit dig komma in i det land dit
du nu g†r, f”r att taga det i besittning, skall du l†ta berget
Gerissim bliva platsen f”r v„lsignelsen och berget Ebal platsen
f”r f”rbannelsen.
011:030 (Dessa berg ligga, s†som k„nt „r, p† andra sidan Jordan, bortom
V„stra v„gen, i hedmarkskanan‚ernas land, mitt emot Gilgal,
bredvid Mores terebintlund.)
011:031 Ty I g†n nu ”ver Jordan, f”r att komma in i och taga i
besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva eder; I
skolen taga det i besittning och bo d„r.
011:032 H†llen d† alla de stadgar och r„tter som jag i dag f”rel„gger
eder, och g”ren efter dem.
012:001 Dessa „ro de stadgar och r„tter som I skolen h†lla och iakttaga
i det land som HERREN, dina f„ders Gud, har givit dig till
besittning; s† l„nge I leven p† jorden skolen I h†lla dem.
012:002 I skolen i grund f”r”da alla platser d„r de folk som I
f”rdriven hava h†llit sin gudstj„nst, vare sig detta har skett
p† h”ga berg och h”jder eller n†gonst„des under gr”na tr„d.
012:003 I skolen bryta ned deras altaren och sl† s”nder deras stoder och
br„nna upp deras Aseror i eld och hugga ned deras gudabel„ten,
och I skolen utrota deras namn fr†n s†dana platser.
012:004 N„r I tillbedjen HERREN, eder Gud, skolen I icke g”ra s†som de,
012:005 utan den plats som HERREN, eder Gud, utv„ljer inom n†gon av edra
stammar till att d„r f„sta sitt namn, denna boning skolen I s”ka
och dit skall du g†.
012:006 Och dit skolen I f”ra edra br„nnoffer och slaktoffer, eder
tionde, vad edra h„nder b„ra fram s†som offerg„rd, edra
l”ftesoffer och frivilliga offer och det f”rstf”dda av edra
f„kreatur och eder sm†boskap.
012:007 Och d„r skolen I „ta inf”r HERRENS, eder Guds, ansikte, och
gl„dja eder med edert husfolk ”ver allt vad I haven f”rv„rvat,
allt varmed HERREN, din Gud, vara r„ttast;
012:008 I skolen d† icke g”ra s†som vi nu g”ra h„r, var och en vad honom
tyckes vara r„ttast.
012:009 I haven ju „nnu icke kommit till ro och till den arvedel som
HERREN, din Gud, vill giva dig.
012:010 Men n„r I haven g†tt ”ver Jordan och bon i det land som HERREN,
eder Gud, vill giva eder till arvedel, och n„r han har l†tit
eder f† ro f”r alla edra fiender runt omkring, d† att I bon i
trygghet,
012:011 d† skolen I till den plats som HERREN, eder Gud, utv„ljer till
boning †t sitt namn f”ra allt vad jag nu bjuder eder: edra
br„nnoffer och slaktoffer, eder tionde, vad edra h„nder b„ra
fram s†som offerg„rd, s† ock alla de utvalda l”ftesoffer som I
loven HERREN.
012:012 Och s† skolen I gl„dja eder inf”r HERREN, eder Guds, ansikte,
med edra s”ner och d”ttrar, edra tj„nare och tj„narinnor, och
med leviten som bor inom edra portar, ty han har ju ingen lott
eller arvedel med eder.
012:013 Tag dig till vara f”r att offra dina br„nnoffer p† n†gon annan
plats som kan falla din in;
012:014 nej, p† den plats HERREN utv„ljer inom en av dina stammar, d„r
skall du offra dina br„nnoffer, och d„r skall du g”ra allt vad
jag eljest bjuder dig.
012:015 Dock f†r du, s† mycket dig lyster, slakta och „ta k”tt inom
vilken som helst av dina st„der, i m†n av den v„lsignelse som
HERREN, din Gud, giver dig. B†de den som „r oren och den som „r
ren m† „ta d„rav, s†som vore det gasell- eller hjortk”tt.
012:016 Men blodet skolen I icke f”rt„ra I skolen gjuta ut det p† jorden
s†som vatten.
012:017 Du f†r allts† icke hemma inom dina portar „ta tionde av din s„d,
ditt vin och din olja, ej heller det f”rstf”dda av dina
f„kreatur och din sm†boskap, ej heller n†got av de l”ftesoffer
som du lovar, eller av dina frivilliga offer, eller av det din
hand b„r fram s†som offerg„rd;
012:018 utan inf”r HERREN, din Guds, ansikte, p† den plats som HERREN,
din Gud, utv„ljer skall du „ta s†dant, med din son och din
dotter, din tj„nare och din tj„narinna, och med leviten som bor
inom dina portar; och s† skall du gl„dja dig inf”r HERRENS, din
Guds, ansikte ”ver allt vad du har f”rv„rvat.
012:019 Tag dig till vara f”r att gl”mma bort leviten, s† l„nge du lever
i ditt land.
012:020 Om du allts†, n„r HERREN, din Gud, har utvidgat ditt omr†de,
s†som han har lovat dig, t„nker s†: ½Jag vill „ta k”tt½ -- ifall
det nu lyster f”r dig att „ta k”tt -- s† m† du d† „ta k”tt, s†
mycket dig lyster.
012:021 Om den plats som HERREN, din Gud, utv„ljer till att d„r f„sta
sitt namn ligger f”r avl„gset f”r dig, s† m† du, i enlighet med
vad jag har bjudit dig, slakta av de f„kreatur och av den
sm†boskap som HERREN har givit dig, och „ta d„rav hemma inom
dina portar, s† mycket av din lyster.
012:022 Men du skall „ta p† samma s„tt som man „ter gasell- eller
hjortk”tt; b†de den som „r oren och den som „r ren m† „ta d„rav.
012:023 Allenast skall du vara st†ndaktig i att icke f”rt„ra blodet; ty
blodet „r sj„len, och sj„len skall du icke f”rt„ra med k”ttet.
012:024 Du skall icke f”rt„ra det; du skall gjuta ut det p† jorden s†som
vatten.
012:025 Du skall icke f”rt„ra det, p† det att det m† g† dig v„l och dina
barn efter dig, n„r du g”ra vad r„tt „r i HERRENS ”gon.
012:026 Men de heliga g†vor som du vill b„ra fram, och dina l”ftesoffer,
dem skall du f”ra med dig till den plats som HERREN utv„ljer.
012:027 Och av dina br„nnoffer skall du offra b†de k”ttet och blodet p†
HERRENS, din Guds, altare. Av dina slaktoffer d„remot skall v„l
blodet gjutas ut p† HERRENS, din Guds, altare, men k”ttet m† du
„ta.
012:028 Alla dessa bud som jag giver dig skall du h†lla och h”ra, f”r
att det m† g† dig v„l och dina barn efter dig, till evig tid,
n„r du g”r var gott och r„tt „r i HERRENS, din Guds, ”gon.
012:029 N„r HERREN, din Gud, har utrotat de folk till vilka du nu
kommer, f”r att f”rdriva dem f”r dig, n„r du allts† har
f”rdrivit dessa och bosatt dig i deras land,
012:030 tag dig d† till vara f”r att bliva sn„rjd, s† att du efterf”ljer
dem, sedan de hava blivit f”rgjorda f”r dig; fr†ga icke efter
deras gudar, s† att du s„ger: ½P† vad s„tt h”llo dessa folk sin
gudstj„nst? S† vill ocks† jag g”ra.½
012:031 Nej, p† det s„ttet skall icke du g”ra, n„r du tillbeder HERREN,
din Gud, ty allt som „r en styggelse f”r HERREN, och som han
hatar, det hava de gjort till sina gudars „ra; ja, de g† s†
l†ngt att de br„nna upp sina s”ner och d”ttrar i eld †t sina
gudar.

012:032 Allt vad jag bjuder eder, det skolen I h†lla och g”ra. Du skall
icke l„gga n†got d„rtill och icke taga n†got d„rifr†n.
013:001 Om en profet eller en som har dr”mmar uppst†r bland dig, och han
utlovar †t dig n†got tecken eller under,
013:002 och sedan det tecken eller under, verkligen intr„ffar, varom han
talade med dig, i det att han sade: ½L†t oss efterf”lja och
tj„na andra gudar, som I icke k„nnen½,
013:003 s† skall du „nd† icke h”ra p† den profetens ord eller p† den
dr”mmaren, ty HERREN, eder Gud, s„tter eder d„rmed allenast p†
prov, f”r att f”rnimma om I „lsken HERREN, eder Gud, av allt
edert hj„rta och av all eder sj„l.
013:004 HERREN, eder Gud, skolen I efterf”lja, honom skolen I frukta,
hans bud skolen I h†lla, hans r”st skolen I h”ra, honom skolen I
tj„na, och till honom skolen I h†lla eder.
013:005 Men den profeten eller dr”mmaren skall d”das, ty han predikade
avfall fr†n HERREN, eder Gud, som har f”rt eder ut ur Egyptens
land och f”rlossat dig ur tr„ldomshuset; och han ville f”rf”ra
dig till att ”vergiva den v„g som HERREN, din Gud, har bjudit
dig att vandra. Du skall skaffa bort ifr†n dig vad ont „r.
013:006 Om din broder, din moders son, eller din son eller din dotter,
eller hustrun i din famn, eller din v„n som „r f”r dig s†som
ditt eget liv, om n†gon av dessa i hemlighet vill f”rleda dig, i
det han s„ger: ½L†t oss g† †stad och tj„na andra gudar, som
varken du eller dina f„der hava k„nt½
013:007 -- gudar hos de folk som bo runt omkring eder, n„ra dig eller
fj„rran ifr†n dig, fr†n jordens ena „nda till den andra --
013:008 s† skall du icke g”ra honom till viljes eller h”ra p† honom. Du
skall icke visa honom n†gon skonsamhet eller hava misskund och
undseende med honom,
013:009 utan du skall dr„pa honom: f”rst skall din egen hand lyftas mot
honom f”r att d”da honom, och sedan hela folkets hand.
013:010 Och du skall stena honom till d”ds, d„rf”r att han s”kte f”rf”ra
dig till att ”vergiva HERREN, din Gud, som har f”rt dig ut ur
Egyptens land, ur tr„ldomshuset.
013:011 Och hela Israel skall h”ra detta och frukta, och man skall sedan
icke mer g”ra n†got s†dant ont bland dig.
013:012 Om du f†r h”ra att man i n†gon av de st„der, som HERREN vill
giva dig till att bo i, ber„ttar
013:013 att m„n hava uppst†tt bland dig, onda m„n som f”rf”ra inv†narna
i sin stad, i det att de s„ga: ½L†t oss g† †stad och tj„na andra
gudar, som I icke k„nnen½,
013:014 s† skall du noga unders”ka och rannsaka och efterforska; om det
d† befinnes vara sant och visst att en s†dan styggelse har
blivit f”r”vad bland dig,
013:015 s† skall du sl† den stadens inv†nare med sv„rdsegg; du skall
giva den och allt vad d„ri „r till spillo; ocks† boskapen d„r
skall du sl† med sv„rdsegg.
013:016 Och allt byte du f†r d„r skall du samla ihop mitt p† torget, och
d„refter skall du br„nna upp staden i eld, med allt byte du f†r
d„r, s†som ett heloffer †t HERREN, din Gud; den skall bliva en
grush”g f”r ev„rdlig tid, aldrig mer skall den byggas upp.
013:017 L†t intet av det tillspillogivna l†da vi din hand, p† det att
HERREN m† v„nda sig ifr†n sin vredes gl”d och l†ta barmh„rtighet
vederfaras dig och f”rbarma sig ”ver dig och f”r”ka dig, s†som
han med ed har lovat dina f„der att g”ra,
013:018 om du n„mligen h”r HERRENS, din Guds, r”st, s† att du h†ller
alla hans bud, som jag i dag giver dig, och g”r vad r„tt „r i
HERRENS, din Guds, ”gon.
014:001 I „ren Herrens, eder Guds, barn. I skolen icke rista n†gra
m„rken p† eder eller g”ra eder skalliga ovanf”r pannan f”r n†gon
d”d;
014:002 ty du „r ett folk som „r helgat †t Herren, din Gud, och dig
har Herren utvalt till att vara hans egendomsfolk framf”r alla
andra folk p† jorden.
014:003 Du skall icke „ta n†got som „r en styggelse.
014:004 Dessa „ro de fyrfotadjur som I f†n „ta: f„kreatur, f†r och
getter, hjort,
014:005 gasell, dovhjort, stenbock, dison, teoantilop och
semer,
014:006 alla de fyrfotadjur som hava kl”var och hava dem helkluvna
i tv† h„lfter, och som idissla; s†dana fyrfotadjur f†n I
„ta.
014:007 Men dessa skolen I icke „ta av de idisslande djuren och av
dem som hava genomkluvna kl”var: kamelen, haren och klippdassen,
ty de idissla v„l, men de hava icke kl”var, de skola g„lla f”r
eder som orena;
014:008 svinet, ty det har v„l kl”var, men det idisslar icke, det skall
g„lla f”r eder s†som orent. Av dessa djurs k”tt skolen I icke
„ta, ej heller skolen I komma vid deras d”da kroppar.
014:009 Detta „r vad I f†n „ta av allt det som lever i vattnet: allt det
som har fenor och fj„ll f†n I „ta.
014:010 Men intet som icke har fenor och fj„ll skolen I „ta; det skall
g„lla f”r eder s† som orent.
014:011 Alla rena f†glar f†n I „ta.
014:012 Men dessa f†glar skolen I icke „ta: ”rnen, lammgamen, havs”rnen,
014:013 raaf†geln, falken, gladan med dess arter,
014:014 alla slags korpar efter deras arter,
014:015 strutsen tahemasf†geln, fiskm†sen, h”ken med dess arter,
014:016 ugglan, uven tinsemetf†geln,
014:017 pelikanen, asgamen, dykf†geln,
014:018 h„gern, regnpiparen med dess arter, h„rf†geln och fl„dermusen.
014:019 Alla flygande sm†djur skola ock g„lla f”r eder s†som orena, de
skola icke „tas.
014:020 Men alla rena flygande djur f†n I „ta.
014:021 I skolen icke „ta n†got sj„lvd”tt; †t fr„mlingen som bo inom
dina portar m† du giva s†dant, och han m† „ta det; eller ock m†
du s„lja det †t en utl„nning. Ty du „r ett folk som „r helgat
HERREN, din Gud.

Du skall icke koka en killing i dess moders mj”lk.

014:022 Tionde skall du giva av all s„desgr”da som f”r vart †r v„xer p†
din †ker,
014:023 och du skall „ta den inf”r Herrens, din Guds, ansikte, p† den
plats som han utv„ljer till boning †t sitt namn: tionden av din
s„d, ditt vin och din olja, s† ock din f”rstf”dda av dina
f„kreatur och din sm†boskap; ty du skall l„ra att frukta Herren,
din Gud, alltid.
014:024 Men om v„gen „r dig f”r l†ng, s† att du icke f”rm†r f”ra det
dit, eftersom den plats som Herren, din Gud, utv„ljer till att
d„r f„sta sitt namn ligger f”r avl„gset f”r dig -- d† nu Herren,
din Gud, v„lsigna dig --
014:025 s† m† du s„lja det och knyta in penningarna och taga dem med dig
och g† till den plats som Herren, din Gud, utv„ljer.
014:026 Och du m† k”pa f”r penningarna vadhelst dig lyster f„kreatur
eller sm†boskap, eller vin eller andra starka drycker eller vad
du eljest kan †stunda; och s† skall du h†lla m†ltid d„r inf”r
HERRENS, din Guds, ansikte och gl„dja dig med ditt husfolk.
014:027 Och leviten som bor inom dina portar skall du d† icke gl”mma
bort, ty han har ingen lott eller arvedel j„mte dig.
014:028 Vid slutet av vart tredje †r skall du avskilja all tionde av vad
du har f†tt i avkastning under det †ret och l„gga upp det inom
dina st„der.
014:029 Och sedan skall leviten f† komma, han som ingen lott eller
arvedel har j„mte dig, s† ock fr„mlingen och den faderl”se och
„nkan som bo inom dina portar; och d† skola „ta och bliva
m„tta. S† skall du g”ra, f”r att Herren din Gud, m† v„lsigna dig
i alla dina h„nders verk, i allt vad du g”r.
015:001 Vart sjunde †r skall du l†ta vara ett fri†r.
015:002 Och s† skall f”rh†lla sig med det fri†ret: Var l†ngivare som har
l†nat n†got †t sin n„sta skall d† eftersk„nka sin fordran. Han
f†r d† icke kr„va sin n„sta och broder, ty ett HERRENS fri†r
har d† blivit utlyst.
015:003 En utl„nning m† du kr„va, men om du har n†got att fordra av din
broder, skall du eftersk„nka det.
015:004 Dock borde r„tteligen ingen fattig finnas hos dig, ty Herren
skall rikligen v„lsigna dig i det land som HERREN, din Gud, vill
giva dig till besittning, s†som din arvedel,
015:005 allenast du h”r HERRENS, din Guds, r”st, s† att du h†ller alla
dessa bud som jag i dag giver dig och g”r efter dem.
015:006 Ty Herren, din Gud, skall v„lsigna dig, s†som han har lovat dig;
och du skall giva l†n †t m†nga folk, men sj„lv skall du icke
beh”va l†na av n†gon, och du skall r†da ”ver m†nga folk, men de
skola icke r†da ”ver dig.
015:007 Om n†gon fattig finnes hos dig, en av dina br”der inom n†gon av
dina st„der, i det land som Herren, din Gud, vill giva dig, s†
skall du icke f”rstocka ditt hj„rta och tillsluta din hand f”r
denne din fattige broder,
015:008 utan du skall g„rna ”ppna din hand f”r honom och g„rna l†na
honom vad han beh”ver i sin brist.
015:009 Tag dig till vara, s† att icke den onda tanken uppst†r i ditt
hj„rta: ½Det sjunde †ret, fri†ret, „r n„ra½, och att du s† ser
med ont ”ga p† din fattige broder och icke giver honom n†got;
han kan d† ropa ”ver dig till Herren, och s† kommer synd att
vila p† dig.
015:010 G„rna skall du giva †t honom, och ditt hj„rta skall icke vara
motvilligt, n„r du giver †t honom, ty f”r en s†dan g†vas skull
skall Herren, din Gud, v„lsigna dig i alla dina verk, i allt vad
du f”retager dig.
015:011 Fattiga skola ju aldrig saknas i landet, d„rf”r bjuder jag dig
och s„ger: Du skall g„rna ”ppna din hand f”r din broder, f”r de
arma och fattiga som du har i ditt land.
015:012 Om n†gon av ditt folk, en hebreisk man eller en hebreisk kvinna,
har s†lt sig till dig och tj„nat dig i sex †r, s† skall du p†
det sjunde †ret sl„ppa honom fri ur din tj„nst;
015:013 och n„r du sl„pper honom fri ur din tj„nst, skall du icke l†ta
honom g† med tomma h„nder.
015:014 Du skall fastmer f”rse honom med g†vor fr†n din hjord, fr†n din
loge och fr†n din vinpress; av det varmed Herren, din Gud, har
v„lsignat dig skall du giva honom.
015:015 Du skall komma ih†g att du sj„lv har varit en tr„l i Egyptens
land, och att Herren, din Gud, har f”rlossat dig; d„rf”r bjuder
jag dig detta i dag.
015:016 Men om s† skulle h„nda, att han s„ger till dig att han icke vill
l„mna dig, d„rf”r att han „lskar dig och ditt hus, eftersom han
har haft det gott hos dig,
015:017 s† skall du taga en syl och sticka den genom hans ”ra in i
d”rren; d„refter skall han vara din tr„l ev„rdligen. Med din
tj„narinna skall du g”ra p† samma s„tt.
015:018 Du skall icke tycka det vara h†rt att du m†ste sl„ppa din
tj„nare fri ur din tj„nst; i sex †r har han ju berett dig
dubbelt s† stor f”rm†n som n†gon avl”nad legodr„ng. S† skall
Herren, din Gud, v„lsigna dig i allt vad du g”r.
015:019 Allt f”rstf”tt av hank”n, som f”des bland dina f„kreatur och din
sm†boskap, skall du helga †t Herren, din Gud; du skall icke vid
ditt arbete begagna det som „r f”rstf”tt bland dina f„kreatur,
icke heller skall du klippa ullen p† det som „r f”rstf”tt bland
din sm†boskap.
015:020 Inf”r Herrens, din Guds, ansikte skall du med ditt husfolk f”r
vart †r „ta det p† den plats som Herren utv„ljer.
015:021 Men om djuret har n†got lyte, om det „r halt eller blint eller
har n†got annat ont lyte, s† skall du icke offra det †t Herren,
din Gud.
015:022 Inom dina st„der m† du d† „ta det; b†de den som „r oren och den
som „r ren m† „ta d„rav, s†som vore det gasell- eller hjortk”tt.
015:023 Men blodet skall du icke f”rt„ra; du skall gjuta ut det p†
jorden s†som vatten.
016:001 Tag i akt m†naden Abib och h†ll Herrens, din Guds, p†skh”gtid;
ty i m†naden Abib f”rde Herren, din Gud, dig ut ur Egypten om
natten.
016:002 Du skall d† slakta p†skoffer †t Herren. din Gud, av sm†boskap
och f„kreatur, p† den plats som Herren utv„ljer till boning †t
sitt namn.
016:003 Du skall icke „ta n†got syrat d„rtill; i sju dagar skall du „ta
osyrat br”d d„rtill, betryckets br”d. Ty med hast m†ste du draga
ut ur Egyptens land. I alla dina livsdagar m† du d„rf”r komma
ih†g den dag d† du drog ut ur Egyptens land.
016:004 I sju dagar m† man icke se n†gon surdeg hos dig, i hela ditt
land; och av det som du slaktar om aftonen p† den f”rsta dagen
skall intet k”tt l„mnas kvar ”ver natten till morgonen.
016:005 Du f†r icke slakta p†skoffret inom vilken som helst av de st„der
som Herren, din Gud, vill giva dig,
016:006 utan du skall g† till den plats som Herren, din Gud, utv„ljer
till boning †t sitt namn, och d„r skall du slakta p†skoffret om
aftonen, n„r solen g†r ned den tid p† dagen, d† den drog ut ur
Egypten.
016:007 Och du skall koka det och „ta det p† den plats som Herren, din
Gud, utv„ljer; sedan m† du om morgonen v„nda tillbaka och g† hem
till dina hyddor.
016:008 I sex dagar skall du „ta osyrat br”d, och p† sjunde dagen „r
Herrens, din Guds, h”gtidsf”rsamling; d† skall du icke g”ra
n†got arbete.
016:009 Sju veckor skall du r„kna †t dig; fr†n den dag d† man begynner
sk„ra s„den skall du r„kna sju veckor.
016:010 D„refter skall du h†lla Herrens, din Guds, veckoh”gtid och b„ra
fram din hands frivilliga g†va, som du m† giva efter r†d och
l„genhet, alltefter m†ttet av den v„lsignelse som Herren, din
Gud, har givit dig.
016:011 Och inf”r Herrens, din Guds, ansikte skall du gl„dja dig p† den
plats som Herren, din Gud, utv„ljer till boning †t sitt namn, du
sj„lv med din son och din dotter, din tj„nare och tj„narinna,
och med leviten som bor inom dina portar, och fr„mlingen, den
faderl”se och „nkan som du har hos dig.
016:012 Och du skall komma ih†g att du sj„lv har varit en tr„l i
Egypten, och s† h†lla dessa stadgar och g”ra efter dem.
016:013 L”vhyddoh”gtiden skall du h†lla, i sju dagar, n„r du inb„rgar
avkastningen av din loge och av din vinpress.
016:014 Och du skall gl„dja dig vid denna din h”gtid, med din son och
din dotter, din tj„nare och din tj„narinna, med leviten, med
fr„mlingen, den faderl”se och „nkan som bo inom dina portar.
016:015 I sju dagar skall du h†lla Herrens, din Guds, h”gtid, p† den
plats som Herren utv„ljer; ty Herren, din Gud, skall v„lsigna
dig i all den avkastning du f†r och i dina h„nders alla verk,
och du skall vara uppfylld av gl„dje.
016:016 Tre g†nger om †ret skall allt ditt mank”n tr„da fram inf”r
Herrens, din Guds, ansikte, p† den plats som han utv„ljer: vid
det osyrade br”dets h”gtid, vid veckoh”gtiden och vid
l”vhyddoh”gtiden. Men med tomma h„nder skall ingen tr„da fram
inf”r Herrens ansikte,
016:017 utan var och en skall: giva vad hans hand f”rm†r, alltefter
m†ttet av den v„lsignelse som Herren, din Gud, har givit dig.
016:018 Domare och tillsyningsm„n skall du tills„tta †t dig inom alla de
st„der som Herren, din Gud, vill giva dig, f”r dina s„rskilda
stammar; de skola d”ma folket med r„ttvis dom.
016:019 Du skall icke vr„nga r„tten och icke hava anseende till
personen; och du skall icke taga mutor, ty mutor f”rblinda de
visas ”gon och f”rvrida de r„ttf„rdigas sak.
016:020 R„ttf„rdighet, r„ttf„rdighet skall du eftertrakta, f”r att du m†
leva och taga i besittning det land som Herren, din Gud, vill
giva dig.
016:021 Du skall icke plantera †t dig Aseror av n†got slags tr„d, vid
sidan av Herrens, din Guds, altare, det som du skall g”ra †t
dig;
016:022 icke heller skall du resa †t dig n†gon stod, ty s†dant hatar
Herren, din Gud.
017:001 Du skall icke offra †t Herren, din Gud, n†got djur av
f„kreaturen eller av sm†boskapen, som har n†got lyte eller n†got
annat fel, ty s†dant „r en styggelse f”r Herren, din Gud.
017:002 Om bland dig, inom n†gon av de st„der som Herren, din Gud, vill
giva dig, n†gon man eller kvinna befinnes g”ra vad ont „r i
Herrens, din Guds, ”gon, i det att han ”vertr„der hans f”rbund,
017:003 och g†r †stad och tj„nar andra gudar och tillbeder dem, eller
ock solen eller m†nen eller himmelens hela h„rskara, mot mitt
bud,
017:004 och detta bliver ber„ttat f”r dig, s† att du f†r h”ra d„rom, d†
skall du noga unders”ka saken; om det d† befinnes vara sant och
visst att en s†dan styggelse har blivit f”r”vad i Israel,
017:005 s† skall du f”ra den man eller den kvinna som har gjort denna
onda g„rning ut till din stadsport det m† nu vara en man eller
en kvinna-och stena den skyldige till d”ds.
017:006 Efter tv† eller tre vittnens utsago skall han d”das; ingen skall
d”mas till d”den efter allenast ett vittnes utsago.
017:007 F”rst skall vittnenas hand lyftas mot honom f”r att d”da honom,
och sedan hela folkets hand: du skall skaffa bort ifr†n dig vad
ont „r.
017:008 Om det i n†got fall bliver dig f”r sv†rt att sj„lv d”ma i en
blodssak eller i en r„ttsfr†ga eller i ett misshandlingsm†l
eller ”verhuvud i n†gon sak varom man tvistar i dina portar, s†
skall du-st† upp och begiva dig till den plats som HERREN, din
Gud, utv„ljer,
017:009 och g† till de levitiska pr„sterna, och till den som p† den
tiden „r domare; dem skall du fr†ga, och de skola f”rkunna f”r
dig vad som „r r„tt.
017:010 Och i enlighet med vad de f”rkunna f”r dig d„r, p† den plats som
Herren utv„ljer. skall du g”ra; du skall i alla stycken h†lla
och g”ra vad de l„ra dig.
017:011 Efter den lag som de l„ra dig, och efter den dom som de avkunna
f”r dig skall du g”ra. Fr†n det som de f”rkunna f”r dig skall du
icke vika av, vare sig till h”ger eller till v„nster.
017:012 Men om n†gon g”r sig skyldig till den f”rm„tenheten att icke
vilja lyssna till pr„sten, som st†r och g”r tj„nst d„r inf”r
Herren, din Gud, eller till domaren, s† skall den mannen d”: du
skall skaffa bort ifr†n Israel vad ont „r.
017:013 Och allt folket skall h”ra det och frukta, och de skola icke mer
g”ra sig skyldiga till s†dan f”rm„tenhet.

017:014 N„r du kommer in i det land som Herren, din Gud, vill giva dig,
och du tager det i besittning och bor d„r om du d† s„ger: ½Jag
vill s„tta en konung ”ver mig, s†som alla folk omkring mig
hava½,
017:015 s† skall du till konung ”ver dig s„tta den som Herren, din Gud,
utv„ljer. En av dina br”der skall du s„tta till konung ”ver dig;
du f†r icke s„tta till konung ”ver dig en utl„ndsk man, som icke
„r din broder.
017:016 Men han m† icke skaffa sig h„star i m„ngd, och icke s„nda sitt
folk tillbaka till Egypten f”r att skaffa de m†nga h„starna, ty
Herren har ju sagt till eder: ½I skolen icke mer †terv„nda denna
v„g.½
017:017 Icke heller skall han skaffa sig hustrur i m„ngd, p† det att
hans hj„rta icke m† bliva avf„lligt; och icke heller skall han
skaffa sig alltf”r mycket silver och guld.
017:018 Och n„r han har blivit uppsatt p† sin konungatron, skall han
h„mta denna lag fr†n de levitiska pr„sterna och taga en avskrift
d„rav †t sig i en bok.
017:019 Och den skall han hava hos sig och l„sa i den i alla sina
livsdagar, f”r att han m† l„ra att frukta Herren, sin Gud, s†
att han h†ller alla denna lags ord och dessa stadgar och g”r
efter dem.
017:020 S† skall han g”ra, f”r att hans hj„rta icke m† f”rh„va sig ”ver
hans br”der, och f”r att han icke m† vika av ifr†n buden, vare
sig till h”ger eller till v„nster; p† det att han och hans s”ner
m† l„nge regera; sitt rike, bland Israels folk.
018:001 De levitiska pr„sterna, hela Levi stam, skola ingen lott eller
arvedel hava med det ”vriga Israel; av HERRENS eldsoffer och
hans arvedel skola de hava sitt underh†ll.
018:002 De skola icke hava n†gon arvedel bland sina br”der; Herren „r
deras arvedel, s†som han har sagt dem.
018:003 Och detta skall vara vad pr„sterna hava r„tt att f† av folket,
av dem som offra ett slaktoffer, vare sig av f„kreaturen eller
av sm†boskapen: man skall giva pr„sten bogen, k„kstyckena och
vommen.
018:004 F”rstlingen av din s„d, ditt vin och din olja, och f”rstlingen
av dina f†rs ull skall du giva honom.
018:005 Ty honom har Herren, din Gud, utvalt bland alla dina stammar,
f”r att han och hans s”ner alltid skola st† och g”ra tj„nst i
Herrens namn.
018:006 Och om leviten vill komma fr†n n†gon av dina st„der, inom vilken
han vistas n†gonst„des i Israel, s† m† det st† honom fritt att
komma, s†som honom lyster, till den plats som Herren utv„ljer,
018:007 och han m† d† g”ra tj„nst i HERRENS, sin Guds, namn, likasom
alla hans br”der, leviterna, som st† d„r inf”r HERRENS ansikte.
018:008 De skola alla hava lika mycket till sitt underh†ll, ober„knat
vad n†gon kan „ga genom f”rs„ljning av sitt f„dernearv.
018:009 N„r du kommer in i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig,
skall du icke l„ra dig att g”ra efter hedningarnas styggelser.
018:010 Hos dig m† icke finnas n†gon som l†ter sin son eller dotter g†
genom eld, eller som befattar sig med trolldom eller
teckentydning eller svartkonst eller h„xeri,
018:011 ingen som f”rehar besv„rjelsekonster, ingen som fr†gar andar,
eller som „r en sp†man, eller som s”ker r†d hos de d”da.
018:012 Ty en styggelse f”r Herren „r var och en som g”r s†dant, och f”r
s†dana styggelsers skull f”rdriver HERREN, din Gud, dem f”r dig.
018:013 Du skall vara ostrafflig inf”r HERREN, din Gud.
018:014 Hedningarna som du nu f”rdriver lyssna v„l till s†dana som ”va
teckentydning och trolldom, men dig har HERREN, din Gud, icke
tillstatt s†dant.
018:015 En profet bland ditt folk, av dina br”der, en som „r mig lik,
skall HERREN, din Gud, l†ta uppst† †t dig; honom skolen I lyssna
till.
018:016 Det skall bliva alldeles s†som du beg„rde av HERREN, din Gud,
vid Horeb, den dag d† I voren d„r f”rsamlade och du sade: ½L†t
mig icke vidare h”ra HERRENS, min Guds, r”st, och l†t mig slippa
att l„ngre se denna stora eld, p† det att jag icke m† d”.½
018:017 Och HERREN sade till mig: ½De hava r„tt i vad de hava talat.
018:018 En profet skall jag l†ta uppst† †t dem bland deras br”der, en
som „r dig lik, och jag skall l„gga mina ord i hans mun, och han
skall tala till dem allt vad jag bjuder honom.
018:019 Och om n†gon icke lyssnar till mina ord, de ord han talar i mitt
namn, s† skall jag sj„lv utkr„va det av honom.
018:020 Men den profet som „r s† f”rm„ten, att han i mitt namn talar vad
jag icke har bjudit honom tala, eller som talar i andra gudars
namn, den profeten skall d”.
018:021 Och om du s„ger vid dig sj„lv: 'Huru skola vi k„nna igen det som
icke „r talat av HERREN?',
018:022 s† m† du veta: n„r profeten talar i HERRENS namn, och det som
han har talat icke sker och icke intr„ffar, d† „r detta n†got
som HERREN icke har talat; i f”rm„tenhet har d† profeten talat
det; du skall icke frukta f”r honom.½
019:001 N„r HERREN, din Gud, har utrotat de folk vilkas land HERREN, din
Gud, vill giva dig, och n„r du har f”rdrivit dem och bosatt dig
i deras st„der och i deras hus,
019:002 d† skall du avskilja †t dig tre st„der i ditt land, det som
HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning.
019:003 Du skall f”rs„tta v„garna till dem i gott skick †t dig; och du
skall dela i tre delar det landomr†de som HERREN, din Gud, giver
dig till arvedel. S† skall du g”ra, f”r att var och en som har
dr„pt n†gon m† kunna fly dit.
019:004 Och under f”ljande villkor m† en dr†pare fly till n†gon av dem
och s† bliva vid liv; om n†gon d”dar sin n„sta utan vett och
vilja, och utan att f”rut hava burit hat till honom
019:005 -- s†som n„r n†gon g†r med sin n„sta ut i skogen f”r att hugga
ved, och hans hand hugger till med yxan f”r att f„lla tr„det,
och j„rnet d† far av skaftet och tr„ffar den andre, s† att denne
d”r -- d† m† en s†dan fly till n†gon av dessa st„der och s†
bliva vid liv.
019:006 Detta vare stadgat, f”r att blodsh„mnaren, om han i sitt hj„rtas
vrede f”rf”ljer dr†paren, icke m† hinna upp honom, ifall v„gen
„r f”r l†ng, och sl† ihj„l honom, fast„n han icke hade f”rtj„nat
d”den, eftersom han icke f”rut hade burit hat till den andre.
019:007 D„rf”r „r det som jag bjuder dig och s„ger: ½Tre st„der skall du
avskilja †t dig.½
019:008 Och n„r HERREN, din Gud, utvidgar ditt omr†de, s†som han med ed
har lovat dina f„der, och giver dig allt det land som han har
sagt att han skulle giva †t dina f„der --
019:009 om du d† h†ller och g”r efter alla dessa bud som jag i dag giver
dig, s† att du „lskar HERREN, din Gud, och alltid vandrar p†
hans v„gar, d† skall du l„gga „nnu tre st„der till dessa tre,
019:010 f”r att oskyldigt blod icke m† utgjutas i ditt land, det som
HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel, och blodskuld s†
komma att vila p† dig.
019:011 Men om n†gon b„r hat till sin n„sta och l„gger sig i f”rs†t f”r
honom och ”verfaller honom och sl†r honom till d”ds, och sedan
flyr till n†gon av dessa st„der,
019:012 d† skola de „ldste i hans stad s„nda bort och h„mta honom
d„rifr†n och l„mna honom i blodsh„mnarens hand, och han skall
d”.
019:013 Du skall icke visa honom n†gon skonsamhet, utan du skall skaffa
bort ifr†n Israel skulden f”r den oskyldiges blod, f”r att det
m† g† dig v„l.
019:014 Du skall icke flytta din n„stas r†m„rke, n†got r†m„rke som
f”rf„derna hava satt upp i den arvedel du f†r i det land som
HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning.
019:015 Det „r icke nog att allenast ett vittne tr„der upp mot n†gon
ang†ende n†gon missg„rning eller synd, vad det nu m† vara f”r en
synd som n†gon kan hava beg†tt. Efter tv† eller efter tre
vittnens utsago skall var sak avg”ras.
019:016 Om ett or„ttf„rdigt vittne tr„der upp mot n†gon f”r att vittna
mot honom ang†ende n†gon f”rbrytelse,
019:017 s† skola b†da parterna tr„da fram inf”r HERRENS ansikte, inf”r
de m„n som p† den tiden „ro pr„ster och domare.
019:018 Och domarna skola noga unders”ka saken; om d† vittnet befinnes
vara ett falskt vittne, som har burit falskt vittnesb”rd mot sin
broder,
019:019 s† skolen I l†ta detsamma vederfaras honom som han hade
tillt„nkt sin broder: du skall skaffa bort ifr†n dig vad ont „r.
019:020 Och det ”vriga folket skall h”ra det och frukta, och man skall
icke vidare g”ra n†got s†dant ont bland eder.
019:021 Du skall icke visa honom n†gon skonsamhet: liv f”r liv, ”ga for
”ga, tand f”r tand, hand f”r hand, fot f”r fot.
020:001 Om du drager ut i krig mot dina fiender, och du d† f†r se h„star
och vagnar och ett folk som „r st”rre „n du. s† skall du dock
icke frukta f”r dem, ty HERREN, din Gud, „r med dig, han som har
f”rt dig upp ur Egyptens land.
020:002 N„r I d† st†n f„rdiga att g† i striden, skall pr„sten tr„da fram
och tala till folket;
020:003 han skall s„ga till dem: ½H”r, Israel! I st†n nu f„rdiga att g†
i strid mot edra fiender. Edra hj„rtan vare icke f”rsagda;
frukten icke och „ngslens icke, och varen icke f”rskr„ckta f”r
dem,
020:004 ty HERREN, eder Gud, g†r sj„lv med eder; till att strida f”r
eder mot edra fiender och giva eder seger.½
020:005 Och tillsyningsm„nnen skola tala till folket och s„ga: ½Om n†gon
finnes h„r, som har byggt sig ett nytt hus, men „nnu icke invigt
det, s† m† han v„nda tillbaka hem, f”r att icke. om han faller
i striden, en annan m† komma att inviga det.
020:006 Och om n†gon finnes h„r, som har planterat en ving†rd, men „nnu
icke f†tt sk”rda n†gon frukt d„rav, s† m† han v„nda tillbaka
hem, f”r att icke, om han faller i striden, en annan m† komma
att h„mta f”rsta sk”rden av den.
020:007 Och om n†gon finnes h„r, som har trolovat sig med en kvinna, men
„nnu icke tagit henne till sig, s† m† han v„nda tillbaka hem,
f”r att icke om han faller i striden, en annan man m† taga henne
till sig.½
020:008 Vidare skola tillsyningsm„nnen tala till folket och s„ga: ½Om
n†gon finnes h„r, som fruktar och har ett f”rsagt hj„rta, s† m†
han v„nda tillbaka hem, f”r att icke ocks† hans br”ders hj„rtan
m† bliva uppfyllda av r„ddh†ga, s†som hans eget hj„rta „r.½
020:009 Och n„r tillsyningsm„nnen s† hava talat till folket, skola
h”vitsm„n tills„ttas ”var h„rens avdelningar, till att g† i
spetsen f”r folket.
020:010 N„r du kommer till n†gon stad f”r att bel„gra den, skall du
f”rst tillbjuda den fred.
020:011 Om den d† giver dig ett fridsamt svar och ”ppnar sina portar f”r
dig, s† skall allt folket som finnes d„r bliva arbetspliktigt †t
dig och vara dina tj„nare.
020:012 Men om den icke vill hava fred med dig, utan vill f”ra krig mot
dig, s† m† du bel„gra den.
020:013 Och om HERREN, din Gud, d† giver den i din hand, skall du sl†
allt mank”n d„r med sv„rdsegg.
020:014 Men kvinnorna och barnen och boskapen och allt annat som finnes
i staden, allt rov du f†r d„r, skall du hava s†som ditt byte;
och du m† d† njuta av det rov som HERREN. din Gud, l†ter dig
taga fr†n dina fiender.
020:015 S† skall du g”ra med alla de st„der som „ro mer avl„gsna fr†n
dig, och som icke h”ra till dessa folks st„der.
020:016 Men i de st„der som tillh”ra dessa folk, och som HERREN, din
Gud, vill giva dig till arvedel, skall du icke l†ta n†got som
anda har bliva vid liv,
020:017 utan du skall giva dem alla till spillo: hetiterna och
amor‚erna, kanan‚erna och periss‚erna, hiv‚erna och jebus‚erna,
s†som HERREN din Gud, har bjudit dig.
020:018 S† skall du g”ra, f”r att de icke m† l„ra eder att bedriva alla
de styggelser som de sj„lva hava bedrivit till sina gudars „ra,
och s† komma eder att synda mot HERREN, eder Gud.
020:019 Om du m†ste l„nge bel„gra en stad f”r att er”vra och intaga den,
s† skall du icke f”rst”ra tr„den d„romkring genom att h”ja din
yxa mot dem; du m† „ta av deras frukt, men du skall icke hugga
ned dem; tr„den p† marken „ro ju icke m„nniskor som skola
bel„gras av dig.
020:020 Men de tr„d om vilka du vet att de icke b„ra „tbar frukt, dem m†
du f”rst”ra och hugga ned f”r att av dem bygga b†lverk mot den
fientliga staden, till dess att den faller
021:001 Om i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning
en ihj„lslagen m„nniska p†tr„ffas liggande p† marken, och man
icke vet vem som har d”dat honom,
021:002 s† skola dina „ldste och dina domare g† ut och m„ta upp
avst†ndet fr†n platsen d„r den ihj„lslagne p†tr„ffas till de
st„der som ligga d„r runt omkring.
021:003 Och de „ldste i den stad som ligger n„rmast denna plats skola
taga en kviga som icke har blivit begagnad till arbete, och som
icke s†som dragare har g†tt under ok.
021:004 Och de „ldste i staden skola f”ra kvigan ned till en dalg†ng som
icke har varit pl”jd eller bes†dd; och d„r i dalen skola de
krossa nacken p† kvigan.
021:005 Och pr„sterna, Levi s”ner, skola tr„da fram, ty dem har HERREN,
din Gud, utvalt till att g”ra tj„nst inf”r honom och till att
v„lsigna i HERRENS namn, och s†som de best„mma skola alla
tvister och alla misshandlingsm†l behandlas.
021:006 Och alla de „ldste i den staden, de som bo n„rmast platsen d„r
den ihj„lslagne p†tr„ffades, skola tv† sina h„nder ”ver kvigan
p† vilken man hade krossat nacken i dalen;
021:007 och de skola betyga och s„ga: ½V†ra h„nder hava icke utgjutit
detta blod, och v†ra ”gon hava icke sett d†det.
021:008 F”rl†t ditt folk Israel, som du har f”rlossat, HERRE, och l†t
icke oskyldigt blod komma ”ver n†gon i ditt folk Israel.½ S†
bliver denna blodskuld dem f”rl†ten.
021:009 Du skall skaffa bort ifr†n dig skulden f”r det oskyldiga blodet,
ty du skall g”ra vad r„tt „r i HERRENS ”gon.
021:010 Om HERREN, din Gud, n„r du drager ut i krig mot dina fiender,
giver dem i din hand, s† att du tager f†ngar,
021:011 och du d† bland f†ngarna f†r se n†gon sk”n kvinna som du f„ster
dig vid, och som du vill taga till hustru †t dig,
021:012 s† skall du f”ra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt
huvud och ansa sina naglar.
021:013 Och hon skall l„gga av de kl„der hon bar s†som f†nge och skall
bo i ditt hus och f† begr†ta sin fader och sin moder en m†nads
tid; d„refter m† du g† in till henne och „kta henne, s† att hon
bliver din hustru.
021:014 Och om du sedan icke mer finner behag i henne, s† m† du l†ta
henne g† vart hon vill; du f†r icke s„lja henne f”r
penningar. Du f†r icke heller behandla henne s†som tr„linna, d†
du nu har kr„nkt henne.
021:015 Om en man har tv† hustrur, en som han „lskar och en som han
f”rsm†r, och b†da hava f”tt honom s”ner, s†v„l den han „lskar
som den han f”rsm†r, och hans f”rstf”dde son till den f”rsm†dda,
021:016 s† f†r mannen icke, n„r han †t sina s”ner utskiftar sin egendom
s†som arv, giva f”rstf”dslor„tten †t sonen till den „lskar, till
f”rf†ng f”r sonen till den han f”rsm†r, d† nu denne „r den
f”rstf”dde,
021:017 utan han skall s†som sin f”rstf”dde erk„nna sonen till den
f”rsm†dda och giva honom dubbel lott av allt vad han „ger. Ty
denne „r f”rstlingen av hans kraft; honom tillh”r
f”rstf”dslor„tten.
021:018 Om n†gon har en vanartig och uppstudsig son, som icke lyssnar
till sin faders och sin moders ord, och som, fast„n de tukta
honom, „nd† icke h”r p† dem,
021:019 s† skola hans fader och hans moder taga honom och f”ra honom ut
till de „ldste i staden, till stadens port.
021:020 Och de skola s„ga till de „ldste i staden: ½Denne v†r son „r
vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till v†ra ord, utan
„r en frossare och drinkare.½
021:021 D† skall allt folket i staden stena honom till d”ds: du skall
skaffa bort ifr†n dig vad ont „r. Och hela Israel skall h”ra det
och frukta.
021:022 Om p† n†gon vilar en s†dan synd som f”rtj„nar d”den, och han s†
bliver d”dad och du h„nger upp honom p† tr„,
021:023 s† skall den d”da kroppen icke l„mnas kvar p† tr„et ”ver natten,
utan du skall begrava den p† samma dag, ty en Guds f”rbannelse
„r den som har blivit upph„ngd; och du skall icke orena det land
som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
022:001 Om du ser din broders oxe eller f†r g† vilse, skall du icke
undandraga dig att taga vara p† djuret; du skall f”ra det
tillbaka till din broder.
022:002 Och om din broder icke bor i din n„rhet, eller om du icke vet
vem det „r, s† skall du taga djuret in i ditt hus, och det skall
vara hos dig, till dess din broder fr†gar efter det; d† skall du
l„mna det tillbaka †t honom.
022:003 P† samma s„tt skall du g”ra med hans †sna, p† samma s„tt med
hans kl„der, och p† samma s„tt skall du g”ra med allt annat som
din broder kan hava f”rlorat, och som du hittar; du f†r icke
draga dig undan.
022:004 Om du ser din broders †sna eller oxe falla p† v„gen, skall du
icke undandraga dig att bist† djuret; du skall hj„lpa honom att
resa upp det.
022:005 En kvinna skall icke b„ra vad till en man h”r, ej heller skall
en man s„tta p† sig kvinnokl„der; ty var och en som s† g”r „r en
styggelse f”r HERREN, din Gud.
022:006 Om du p† din v„g tr„ffar p† ett f†gelbo, i n†got tr„d eller p†
marken, med ungar eller „gg i, och modern ligger p† ungarna
eller p† „ggen, s† skall du icke taga b†de modern och ungarna.
022:007 Du skall l†ta modern flyga och taga allenast ungarna; s† skall
du g”ra, f”r att det m† g† dig v„l och du m† l„nge leva.
022:008 N„r du bygger ett nytt hus, skall du f”rse taket med br”stv„rn,
f”r att du icke m† draga blodskuld ”ver ditt hus, om n†gon
faller ned d„rifr†n.
022:009 Du skall icke, f”r att f† tv† slags sk”rd i din ving†rd, s† s„d
d„ri, p† det att icke alltsammans, b†de vad du har s†tt och vad
sj„lva ving†rden avkastar, m† hemfalla till helgedomen.
022:010 Du skall icke pl”ja med oxe och †sna tillsammans.
022:011 Du skall icke kl„da dig i tyg av olika garn, av ull och lin
tillsammans.
022:012 Du skall g”ra dig tofsar i de fyra h”rnen p† ”verkl„dnaden som
du h”ljer dig i.
022:013 Om en man har tagit sig en hustru och g†tt in till henne, men
sedan f†r motvilja mot henne,
022:014 och d† p†b”rdar henne skamliga ting och sprider ut ont rykte om
henne och s„ger: ½Denna kvinna tog jag till hustru; men n„r jag
l†g hos henne, fann jag icke tecknen till att hon var jungfru½,
022:015 s† skola flickans fader och moder taga tecknen till att flickan
var jungfru och b„ra dem ut till de „ldste i staden, d„r de
sitta i porten.
022:016 Och flickans fader skall s„ga till de „ldste: ½Jag gav min
dotter till hustru †t denne man, men han har f†tt motvilja mot
henne.
022:017 Och nu p†b”rdar han henne skamliga ting och s„ger: 'Jag har icke
funnit tecknen till att din dotter var jungfru'; men h„r „ro
tecknen till att min dotter var jungfru.½ Och de skola breda ut
kl„det inf”r de „ldste i staden.
022:018 D† skola de „ldste i staden taga mannen och tukta honom.
022:019 Och de skola †l„gga honom att b”ta hundra siklar silver, vilka
han skall giva †t flickans fader, d„rf”r att han har spritt ut
ont rykte om en jungfru i Israel. Och hon skall vara hans
hustru, och han f†r icke skilja sig fr†n henne, s† l„nge han
lever.
022:020 Men om det var sanning, om tecknen till att flickan var jungfru
icke funnos,
022:021 d† skall man f”ra ut flickan utanf”r d”rren till hennes faders
hus, och m„nnen i staden skola stena henne till d”ds d„rf”r att
hon har gjort vad som var en galenskap i Israel, d† hon bedrev
otukt i sin faders hus: du skall skaffa bort ifr†n dig vad ont
„r.
022:022 Om en man ertappas med att ligga hos en kvinna som „r en annan
mans „kta hustru, s† skola b†da d”, b†de mannen som l†g hos
kvinnan, och j„mv„l kvinnan: du skall skaffa bort ifr†n Israel
vad ont „r.
022:023 Om en jungfru „r trolovad med en man, och en annan man tr„ffar
henne i staden och l„grar henne,
022:024 s† skolen I f”ra dem b†da ut till stadens port och stena dem
till d”ds, flickan, d„rf”r att hon icke ropade p† hj„lp i
staden, och mannen, d„rf”r att han kr„nkte en annans trolovade:
du skall skaffa bort ifr†n dig vad ont „r.
022:025 Men om det var ute p† marken som mannen tr„ffade den trolovade
flickan, och han d„r tog henne med v†ld och l„grade henne, s†
skall mannen som l„grade henne ensam d”.
022:026 Men flickan skall du icke g”ra n†got, flickan har icke beg†tt
n†gon synd som f”rtj„nar d”den; utan det „r med denna sak, s†som
n„r en man ”verfaller en annan och dr„per honom.
022:027 Ty d† det var ute p† marken som han tr„ffade den trolovade
flickan, kan hon hava ropat, utan att n†gon fanns d„r, som kunde
fr„lsa henne.

022:028 Om d„remot en man tr„ffar en jungfru som icke „r trolovad, och
han tager fatt henne och l„grar henne, och de ertappas,
022:029 s† skall mannen som l„grade flickan giva †t flickans fader
femtio siklar silver och taga henne sj„lv till sin hustru,
d„rf”r att han har kr„nkt henne; han f†r icke skilja sig fr†n
henne, s† l„nge han lever.

022:030 Ingen skall taga sin faders hustru och lyfta p† sin faders
t„cke.
023:001 Ingen som „r sn”pt, vare sig genom krossning eller genom
stympning, skall komma in i HERRENS f”rsamling.
023:002 Ingen som „r f”dd i „ktenskapsbrott eller blodskam skall komma
in i HERRENS f”rsamling; icke ens den som i tionde led „r
avkomling av en s†dan skall komma in i HERRENS f”rsamling.
023:003 Ingen ammonit eller moabit skall komma in i HERRENS f”rsamling;
icke ens den som i tionde led „r avkomling av en s†dan skall
n†gonsin komma in i HERRENS f”rsamling --
023:004 detta d„rf”r att de icke kommo eder till m”tes med mat och dryck
p† v„gen, n„r I drogen ut ur Egypten, och d„rf”r att han mot dig
lejde, Bileam, Beors son, fr†n Petor i Aram-Naharaim, f”r att
denne skulle f”rbanna dig.
023:005 Men HERREN, din Gud, ville icke h”ra p† Bileam, utan HERREN, din
Gud, f”rvandlade f”rbannelsen till v„lsignelse f”r dig, ty
HERREN, din Gud, „lskade dig.
023:006 Du skall aldrig, i all din tid, fr†ga efter deras v„lf„rd och
lycka.
023:007 Edom‚en skall d„remot icke f”r dig vara en styggelse, ty han „r
din broder. Egyptiern skall icke heller f”r dig vara en
styggelse, ty i hans land har du bott s†som fr„mling.
023:008 Barn som f”das av dessa i tredje led m† komma in i HERRENS
f”rsamling.
023:009 N„r du drager ut mot dina fiender och sl†r l„ger, skall du taga,
dig till vara f”r allt vad orent „r.
023:010 Om bland dig finnes n†gon som icke „r ren, d„rigenom att n†got
har h„nt honom under natten, s† skall han g† ut till n†got
st„lle utanf”r l„gret; han f†r icke komma in i l„gret.
023:011 Och mot aftonen skall han bada sig i vatten, och n„r solen g†r
ned, f†r han g† in i l„gret. --
023:012 Du skall hava en s„rskild plats utanf”r l„gret, dit du kan g†
avsides.
023:013 Och du skall j„mte annat som du b„r hava en pinne, och n„r du
vill s„tta dig d„rute, skall du med den gr„va en grop och sedan
†ter t„cka ”ver din utt”mning.
023:014 Ty HERREN, din Gud, vandrar fram i ditt l„ger f”r att hj„lpa dig
och giva dina fiender i ditt v†ld; d„rf”r skall ditt l„ger vara
heligt, s† att han icke hos dig ser n†got som v„cker hans leda
och f”rdenskull v„nder sig bort ifr†n dig.
023:015 En tr„l som har flytt till dig fr†n sin herre skall du icke
utl„mna till hans herre.
023:016 Han skall f† stanna hos dig, mitt ibland dig, p† det st„lle som
han utv„ljer inom n†gon av dina st„der, var han finner f”r gott;
och du skall icke f”rtrycka honom.
023:017 Ingen tempelt„rna skall finnas bland Israels d”ttrar, och ingen
tempelbolare bland Israels s”ner.
023:018 Du skall icke b„ra sk”kol”n och hundpenningar in i HERRENS, din
Guds, hus, till g„ldande av n†got l”fte; ty det ena som det
andra „r en styggelse f”r HERREN, din Gud.
023:019 Du skall icke taga r„nta av din broder, varken p† penningar
eller p† livsmedel eller p† n†got annat varp† r„nta kan tagas.
023:020 Av utl„nningen m† du taga r„nta, men icke av din broder, p† det
att HERREN, din Gud, i allt vad du f”retager dig, m† v„lsigna
dig i det land dit du nu kommer, f”r att taga det i besittning.
023:021 Om du har gjort ett l”fte †t HERREN, din Gud, skall du icke
dr”ja att infria det, ty HERREN, din Gud, skall f”rvisso utkr„va
det av dig, och synd kommer att vila p† dig.
023:022 Men om du underl†ter att g”ra n†got l”fte, s† kommer icke
d„rigenom synd att vila p† dig.
023:023 Vad dina l„ppar hava talat skall du h†lla och g”ra, i enlighet
med det frivilliga l”fte du har givit HERREN, din Gud, och
uttalat med din mun.
023:024 N„r du kommer in i din n„stas ving†rd, f†r du d„r „ta druvor,
s† mycket dig lyster, till dess du bliver m„tt, men du f†r icke
l„gga n†got i ditt k„rl.
023:025 N„r du kommer in p† din n„stas s„desf„lt, f†r du plocka ax med
din hand, men med sk„ra f†r du icke komma vid din n„stas s„d.
024:001 Om en man har tagit sig en hustru och „ktat henne, men hon sedan
icke l„ngre finner n†d f”r hans ”gon, d„rf”r att han hos henne
har funnit n†got som v„cker hans leda, och om han f”rdenskull
har skrivit skiljebrev †t henne och givit henne det i handen och
skickat bort henne fr†n sitt hus,
024:002 och kvinnan sedan, n„r hon har l„mnat hans hus, g†r †stad och
bliver en annans hustru,
024:003 och nu ocks† denne andre man f†r motvilja mot henne och skriver
skiljebrev †t henne och giver henne det i handen och skickar
henne bort ifr†n sitt hus, eller om denne andre man som har
tagit henne till sin hustru d”r,
024:004 d† f†r icke hennes f”rste man, som skickade bort henne, †ter
taga henne till sin hustru, sedan hon har l†tit orena sig, ty
detta vore en styggelse inf”r HERREN; du skall icke draga synd
”ver det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
024:005 Om en man nyligen har tagit sig hustru, beh”ver han icke g† i
krigstj„nst, ej heller m† n†gon annan tj„nstg”ring †l„ggas
honom. Han skall vara fri ett †r f”r att stanna hemma och gl„dja
den hustru han har tagit.
024:006 Man skall icke taga handkvarnen eller ens kvarnens ”versten i
pant, ty den s† g”r tager livet i pant.
024:007 Om en man befinnes hava stulit n†gon av sina br”der, Israels
barn, och han behandlar denne s†som tr„l eller s„ljer honom, s†
skall tjuven d”: du skall skaffa bort ifr†n dig vad ont „r.
024:008 Tag dig till vara, s† att du, n„r n†gon bliver angripen av
spet„lska, noga h†ller och g”r allt som de levitiska pr„sterna
l„ra eder. Vad jag har bjudit dem skolen I h†lla och g”ra.
024:009 Kom ih†g vad HERREN, din Gud, gjorde med Mirjam p† v„gen, n„r I
drogen ut ur Egypten.
024:010 Om du giver n†got l†n †t din n„sta, s† skall du icke g† in i
hans hus och taga pant av honom.
024:011 Du skall stanna utanf”r, och mannen som du har l†nat †t skall
b„ra ut panten till dig.
024:012 Och om det „r en fattig man, s† skall du icke hava hans pant
till t„cke, n„r du ligger och sover.
024:013 Du skall giva honom panten tillbaka, n„r solen g†r ned, s† att
han kan hava sin mantel p† sig n„r han ligger och sover, och s†
v„lsigna dig; och detta skall l„nda dig till r„ttf„rdighet inf”r
HERREN, din Gud.
024:014 Du skall icke g”ra en arm och fattig dagl”nare or„tt, evad han
„r en dina br”der, eller han „r en av fr„mlingarna som „ro hos
dig i ditt land, inom dina portar.
024:015 Samma dag han har gjort sitt arbete skall du giva honom hans l”n
och icke l†ta solen g† ned d„r”ver, eftersom han „r arm och
l„ngtar efter sin l”n; han kan eljest ropa ”ver dig till HERREN,
och s† kommer synd att vila p† dig.
024:016 F”r„ldrarna skola icke d”das f”r sina barns skull och barnen
skola icke d”das f”r sina f”r„ldrars skull; var och en skall
lida d”den genom sin egen synd.
024:017 Du skall icke vr„nga r„tten f”r fr„mlingen eller den faderl”se,
och en „nkas kl„der skall du icke taga i pant;
024:018 du skall komma ih†g att du sj„lv har varit en tr„l i Egypten,
och att HERREN, din Gud, har f”rlossat dig d„rifr†n; d„rf”r
bjuder jag dig att iakttaga detta.
024:019 Om du, n„r du inb„rgar sk”rden p† din †ker, gl”mmer en k„rve
kvar p† †kern, skall du icke g† tillbaka f”r att h„mta den, ty
den skall tillh”ra fr„mlingen, den faderl”se och „nkan. Detta
skall du iakttaga, f”r att HERREN, din Gud, m† v„lsigna dig i
alla dina h„nders verk.
024:020 N„r du har slagit ned dina oliver, skall du icke sedan genoms”ka
grenarna; vad d„r finnes kvar skall tillh”ra fr„mlingen den
faderl”se och „nkan.
024:021 N„r du har avb„rgat din ving†rd, skall du sedan icke g”ra n†gon
eftersk”rd; vad d„r finnes kvar skall tillh”ra fr„mlingen, den
faderl”se och „nkan.
024:022 Du skall komma ih†g att du sj„lv har varit en tr„l i Egyptens
land; d„rf”r bjuder jag dig att iakttaga detta.
025:001 Om en tvist uppst†r mellan m„n, och de komma inf”r r„tta, f”r
att man d„r skall d”ma mellan dem, s† skall man fria den
oskyldige och f„lla den skyldige.
025:002 Om d† den skyldige d”mes till hudfl„ngning, skall domaren
befalla honom att l„gga sig ned, och skall i sin †syn l†ta giva
honom det antal slag, som svarar emot hans brottslighet.
025:003 Fyrtio slag f†r han giva honom, men icke mer, s† att din
broder icke bliver van„rad i dina ”gon, d„rigenom att man giver
honom osk„ligt m†nga slag, flera „n som sades.
025:004 Du skall icke binda munnen till p† oxen som tr”skar.
025:005 N„r br”der bo tillsammans, och en av dem d”r barnl”s, d† skall
den d”des hustru icke gifta sig med n†gon fr„mmande man utom
sl„kten; hennes sv†ger skall g† in till henne och taga henne
till hustru, och s† „kta henne i sin broders st„lle.
025:006 Och den f”rste son hon f”der skall upptaga den d”de broderns
namn, f”r att dennes namn icke m† utpl†nas ur Israel.
025:007 Men om mannen icke vill taga sin sv„gerska till „kta, s† skall
sv„gerskan g† upp i porten, till de „ldste, och s„ga: Min sv†ger
v„grar att uppr„tth†lla sin broders namn i Israel; han vill icke
„kta mig i sin broders st„lle.½
025:008 D† skola de „ldste i staden d„r han bor kalla honom till sig och
tala med honom. Om han d† st†r fast och s„ger: ½Jag vill icke
taga henne till „kta½,
025:009 s† skall hans sv„gerska tr„da fram till honom inf”r de „ldstes
”gon och draga skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och
betyga och s„ga: ½S† g”r man med den man som icke vill uppbygga
sin broders hus.½
025:010 Och hans hus skall sedan i Israel heta ½den barfotades hus½.
025:011 Om tv† m„n tr„ta med varandra, och den enes hustru kommer f”r
att hj„lpa sin man mot den andre, n„r denne sl†r honom, och hon
d„rvid r„cker ut sin hand och fattar i hans blygd,
025:012 s† skall du hugga av henne handen, utan att visa henne n†gon
skonsamhet.
025:013 Du skall icke hava tv† slags vikt i din pung, ett st”rre slag
och ett mindre,
025:014 ej heller skall du i ditt hus hava tv† slags efa-m†tt, ett
st”rre och ett mindre.
025:015 Full och riktig vikt skall du hava, fullm†ligt och riktigt
efa-m†tt skall du ock hava, f”r att du m† l„nge leva i det land
som HERREN, din Gud, vill giva dig.
025:016 Ty en styggelse f”r HERREN, din Gud, „r var och en som s† g”r,
var och en som g”r or„tt.
025:017 Kom ih†g vad Amalek gjorde mot dig p† v„gen, n„r I drogen ut ur
Egypten,
025:018 huru han, utan att frukta Gud, gick emot dig p† v„gen och slog
din eftertrupp, alla de svaga som hade blivit efter, medan du
var tr”tt och utmattad.
025:019 D„rf”r, n„r HERREN, din Gud, har l†tit dig f† ro f”r alla dina
fiender runt omkring, i det land som HERREN, din Gud, vill giva
dig till besittning s†som din arvedel, skall du s† utpl†na
minnet av Amalek, att det icke mer skall finnas under
himmelen. F”rg„t icke detta.
026:001 N„r du du kommer in i det land som HERREN, din Gud, vill giva
dig till arvedel, och du tager det i besittning och bor d„r,
026:002 d† skall du taga f”rstling av all markens frukt, av vad du f†r i
avkastning av landet som HERREN, din Gud, vill giva dig, och
l„gga detta i en korg och g† d„rmed till den plats som HERREN,
din Gud, utv„ljer till boning †t sitt namn.
026:003 Och du skall g† till den som p† den tiden „r pr„st och s„ga till
honom: ½Jag f”rklarar i dag f”r HERREN, din Gud, att jag har
kommit in i det land som HERREN med ed har lovat v†ra f„der att
giva oss.½
026:004 Och pr„sten skall taga korgen ur din hand och s„tta den ned
inf”r HERRENS, din Guds, altare.
026:005 Och du skall betyga och s„ga inf”r HERRENS, din Guds, ansikte:
½Min fader var en heml”s aram‚, som drog ned till Egypten och
bodde d„r s†som fr„mling med en ringa hop, och d„r blev av honom
ett stort, m„ktigt och talrikt folk.
026:006 Men sedan behandlade egyptierna oss illa och f”rtryckte oss och
lade h†rt arbete p† oss.
026:007 D† ropade vi till HERREN, v†ra f„ders Gud, och HERREN h”rde v†r
r”st och s†g v†rt lidande och v†r vederm”da och v†rt betryck.
026:008 Och HERREN f”rde oss ut ur Egypten med stark hand och utr„ckt
arm, med stora och fruktansv„rda g„rningar, med tecken och
under.
026:009 Och han l„t oss komma hit och gav oss detta land, ett land som
flyter av mj”lk och honung.
026:010 Och h„r b„r jag nu fram f”rstlingen av frukten p† den mark som
du, HERRE, har givit mig.½ Och du skall s„tta korgen ned inf”r
HERRENS, din Guds, ansikte och tillbedja inf”r HERRENS, din
Guds, ansikte.
026:011 Och ”ver allt det goda som HERREN, din Gud har givit †t dig och
ditt hus skall du gl„dja dig, och j„mte dig leviten och
fr„mlingen som bor hos dig.
026:012 N„r du under det tredje †ret, tionde†ret, har lagt av all tionde
av vad du d† har f†tt i avkastning och givit den †t leviten,
fr„mlingen, den faderl”se och „nkan, och de hava „tit d„rav inom
dina portar och blivit m„tta,
026:013 d† skall du s† s„ga inf”r HERRENS, din Guds, ansikte: ½Jag har
nu f”rt bort ur mitt hus det heliga, och jag har givit det †t
leviten och fr„mlingen, †t den faderl”se och „nkan, alldeles
s†som du har bjudit mig; jag har icke ”vertr„tt eller f”rg„tit
n†got av dina bud.
026:014 Jag †t intet d„rav, n„r jag hade sorg, och jag f”rde icke bort
n†got d„rav, n„r jag var oren, ej heller anv„nde jag n†got d„rav
f”r n†gon d”d. Jag har lyssnat till HERRENS, min Guds, r”st; jag
har i alla stycken gjort s†som du har bjudit mig.
026:015 Sk†da nu ned fr†n din heliga boning, himmelen, och v„lsigna ditt
folk Israel och det land som du har givit oss, s†som du med ed
lovade v†ra f„der, ett land som flyter av mj”lk och honung.½
026:016 I dag bjuder dig HERREN, din Gud, att g”ra efter dessa stadgar
och r„tter; du skall h†lla dem och g”ra efter dem av allt ditt
hj„rta och av all din sj„l.
026:017 Du har i dag h”rt HERREN f”rklara att han vill vara din Gud, och
att du skall vandra p† hans v„gar och h†lla hans stadgar och bud
och r„tter och lyssna till hans r”st.
026:018 Och HERREN har i dag h”rt dig f”rklara att du vill vara hans
egendomsfolk, s†som han har sagt till dig, och att du vill h†lla
alla hans bud;
026:019 p† det att han ”ver alla folk som han har gjort m† upph”ja dig
till lov, ber”mmelse och „ra, och p† det att du m† vara ett folk
som „r helgat †t HERREN, din Gud, s†som han har sagt.
027:001 Och Mose och de „ldste i Israel bj”do folket och sade: ½H†llen
alla de bud som jag i dag giver eder.
027:002 Och n„r I kommen ”ver Jordan, in i det land som HERREN, din Gud,
vill giva dig, d† skall du resa †t dig stora stenar och bestryka
dem med kalk.
027:003 P† dessa skall du, n„r du har g†tt ”ver floden, skriva alla
denna lags ord, f”r att du m† komma in i det land som HERREN,
din Gud, vill giva dig, ett land som flyter av mj”lk och honung,
s†som HERREN, dina f„ders Gud, har lovat dig.
027:004 Och n„r I haven g†tt ”ver Jordan, skolen I p† berget Ebal resa
dessa stenar om vilka jag i dag giver eder befallning; och du
skall bestryka dem med kalk.
027:005 Och du skall d„r †t HERREN, din Gud, bygga ett altare, ett
altare av stenar, vid vilka du icke skall komma med n†got j„rn.
027:006 Av ohuggna stenar skall du bygga HERRENS, din Guds, altare; och
du skall p† det offra br„nnoffer †t HERREN, din Gud.
027:007 Du skall d„r ock offra tackoffer och skall „ta och gl„dja dig
inf”r HERRENS, din Guds. ansikte.
027:008 Och du skall p† stenarna skriva alla denna lags ord, klart och
tydligt.½
027:009 Och Mose och de levitiska pr„sterna talade till hela Israel och
sade: ½Var stilla och h”r, Israel! I dag har du blivit HERRENS,
din Guds, folk.
027:010 S† skall du d† h”ra HERRENS, din Gud r”st och g”ra efter hans
bud och stadgar, som jag i dag giver dig.½
027:011 Och Mose bj”d folket p† den dagen och sade:
027:012 Dessa stammar skola st† och v„lsigna folket p† berget Gerissim,
n„r I haven g†tt ”ver Jordan: Simeon, Levi, Juda. Isaskar,
Josef och Benjamin.
027:013 Och dessa skola st† och uttala f”rbannelsen p† berget Ebal:
Ruben, Gad, Aser, Sebulon, Dan och Naftali.
027:014 Och leviterna skola taga till orda och skola med h”g r”st inf”r
var man i Israel s„ga s†:
027:015 F”rbannad vare den man som g”r ett bel„te, skuret eller gjutet,
en styggelse f”r HERREN, ett verk av en konstarbetares h„nder,
och som sedan i hemlighet s„tter upp det. Och allt folket skall
svara och s„ga: ½Amen.½
027:016 F”rbannad vare den som visar f”rakt f”r sin fader eller sin
moder. Och allt folket skall s„ga: ½Amen.½
027:017 F”rbannad vare den som flyttar sin n„stas r†m„rke. Och allt
folket skall s„ga: ½Amen.½
027:018 F”rbannad vare den som leder en blind vilse p† v„gen. Och allt
folket skall s„ga: ½Amen.½
027:019 F”rbannad vare den som vr„nger r„tten f”r fr„mlingen, den
faderl”se och „nkan. Och allt folket skall s„ga: ½Amen.½
027:020 F”rbannad vare den som ligger hos sin faders hustru, ty han
lyfter p† sin faders t„cke. Och allt folket skall s„ga: ½Amen.½
027:021 F”rbannad vare den som beblandar sig med n†got djur Och allt
folket skall s„ga: ½Amen.½
027:022 F”rbannad vare den som ligger hos sin syster, sin faders dotter
eller sin moders dotter. Och allt folket skall s„ga: ½Amen.½
027:023 F”rbannad vare den som ligger hos sin sv„rmoder. Och allt folket
skall s„ga: ½Amen.½
027:024 F”rbannad vare den som l”nnligen m”rdar sin n„sta. Och allt
folket skall s„ga: ½Amen.½
027:025 F”rbannad vare den som tager mutor f”r att sl† ihj„l en oskyldig
och utgjuta hans blod. Och allt folket skall s„ga: ½Amen.½
027:026 F”rbannad vare den som icke h†ller denna lags ord och icke g”r
efter dem. Och allt folket skall s„ga: ½Amen.½
028:001 Om du h”r HERRENS, din Guds, r”st, s† att du h†ller alla hans
bud, som jag i dag giver dig, och g”r efter dem, s† skall
HERREN, din Gud, upph”ja dig ”ver alla folk p† jorden.
028:002 Och alla dessa v„lsignelser skola d† komma ”ver dig och tr„ffa
dig n„r du h”r HERRENS, din Guds, r”st:
028:003 V„lsignad skall du vara i staden, och v„lsignad skall du vara p†
marken.
028:004 V„lsignad skall ditt livs frukt vara, och din marks frukt och
din boskaps frukt, dina f„kreaturs avf”da och din sm†boskaps
avel.
028:005 V„lsignad skall din korg vara, och v„lsignat ditt baktr†g.
028:006 V„lsignad skall du vara vid din ing†ng. och v„lsignad skall du
vara vid din utg†ng.
028:007 N„r dina fiender resa sig upp mot dig, skall HERREN l†ta dem
bliva slagna av dig; p† en v„g skola de draga ut mot dig, men p†
sju v„gar skola de fly f”r dig.
028:008 HERREN skall bjuda v„lsignelsen vara med dig i dina visthus och
i allt vad du f”retager dig; han skall v„lsigna dig i det land
som HERREN, din Gud, vill giva dig.
028:009 HERREN skall upph”ja dig till ett folk som „r helgat †t honom,
s†som han med ed har lovat dig, om du h†ller HERRENS, din Guds,
bud och vandrar p† hans v„gar.
028:010 Och alla folk p† jorden skola se att du „r uppkallad efter
HERRENS namn; och de skola frukta dig.
028:011 Och HERREN skall giva dig ”verfl”d och lycka i ditt livs frukt
och i din boskaps frukt och i din marks frukt, i det land som
HERREN med ed har lovat dina f„der att giva dig.
028:012 HERREN skall ”ppna f”r dig sitt rika f”rr†dshus, himmelen, till
att giva †t ditt land regn i r„tt tid, och till att v„lsigna
alla dina h„nders verk; och du skall giva l†n †t m†nga folk, men
sj„lv skall du icke beh”va l†na av n†gon.
028:013 Och HERREN skall g”ra dig till huvud och icke till svans, du
skall alltid ligga ”ver och aldrig ligga under, om du h”r
HERRENS, din Guds, bud, som jag i dag giver dig, f”r att du
skall h†lla och g”ra efter dem,
028:014 och om du icke viker av, vare sig till h”ger eller till v„nster,
fr†n n†got av alla de bud som jag i dag giver eder, s† att du
f”ljer efter andra gudar och tj„nar dem.
028:015 Men om du icke h”r HERRENS, din Guds, r”st och icke h†ller alla
hans bud och stadgar, som jag i dag giver dig, och g”r efter
dem, s† skola alla dessa f”rbannelser komma ”ver dig och tr„ffa
dig:
028:016 F”rbannad skall du vara i staden, och f”rbannad skall du vara p†
marken.
028:017 F”rbannad skall din korg vara, och f”rbannat ditt baktr†g.
028:018 F”rbannad skall ditt livs frukt vara, och din marks frukt, dina
f„kreaturs avf”da och din sm†boskaps avel.
028:019 F”rbannad skall du vara vid din ing†ng, och f”rbannad skall du
vara vid din utg†ng.
028:020 HERREN skall s„nda ”ver dig f”rbannelse, f”rvirring och n„pst,
vad det „n m† vara som du f”retager dig, till dess du f”rg”res
och med hast f”rg†s, f”r ditt onda v„sendes skull, d† du nu har
”vergivit mig.
028:021 HERREN skall l†ta dig bliva ansatt av pest, till dess han har
utrotat dig ur det land dit du nu kommer, f”r att taga det i
besittning.
028:022 HERREN skall sl† dig med t„rande sjukdom, feber och hetta, med
brand och med sv„rd, med sot och rost; och av s†dant skall du
f”rf”ljas, till dess du f”rg†s.
028:023 Och himmelen ”ver ditt huvud skall vara s†som koppar, och jorden
under dig skall vara s†som j„rn.
028:024 Damm och stoft skall vara det regn HERREN giver †t ditt land;
fr†n himmelen skall det komma ned ”ver dig, till dess du
f”rg”res.
028:025 HERREN skall l†ta dig bliva slagen av dina fiender; p† en v„g
skall du draga ut mot dem, men p† sju v„gar skall du fly f”r
dem; och du skall bliva en varnagel f”r alla riken p† jorden.
028:026 Och dina d”das kroppar skola bliva mat †t alla himmelens f†glar
och †t markens djur, och ingen skall skr„mma bort dem.
028:027 HERREN skall sl† dig med Egyptens bulnader och med b”lder, med
skabb och skorv, s† att du icke skall kunna botas.
028:028 HERREN skall sl† dig med vanvett och blindhet och
sinnesf”rvirring.
028:029 Du skall famla mitt p† ljusa dagen, s†som en blind famlar i
m”rkret, och du skall icke lyckas finna v„gen; f”rtryck allenast
och plundring skall du utst† i all din tid, och ingen skall
fr„lsa dig.
028:030 Du skall trolova dig med en kvinna, men en annan man skall sova
hos henne; du skall bygga ett hus, men icke f† bo d„ri; du skall
plantera en ving†rd, men icke f† sk”rda dess frukt.
028:031 Din oxe skall slaktas inf”r dina ”gon, men du skall icke f† „ta
av den; din †sna skall i din †syn r”vas ifr†n dig och icke givas
tillbaka †t dig; dina f†r skola komma i dina fienders v†ld, och
ingen skall hj„lpa dig.
028:032 Dina s”ner och d”ttrar skola komma i fr„mmande folks v†ld, och
dina ”gon skola se det och f”rsm„kta av l„ngtan efter dem
best„ndigt, men du skall icke f”rm† g”ra n†got d„rvid.
028:033 Frukten av din mark och av allt ditt arbete skall f”rt„ras av
ett folk som du icke k„nner; f”rtryck allenast och ”verv†ld
skall du lida i all din tid.
028:034 Och du skall bliva vanvettig av de ting du skall se f”r dina
”gon.
028:035 HERREN skall sl† dig med sv†ra bulnader p† kn„n och ben, ja,
ifr†n fotbladet „nda till hj„ssan, s† att du icke skall kunna
botas.
028:036 HERREN skall f”ra dig och den konung som du s„tter ”ver dig bort
till ett folk som varken du eller dina f„der hava k„nt, och d„r
skall du f† tj„na andra gudar, gudar av tr„ och sten.
028:037 Och du skall bliva ett f”rem†l f”r h„pnad, ett ordspr†k och en
visa bland alla de folk till vilka HERREN skall f”ra dig.
028:038 Mycken s„d skall du f”ra ut p† †kern, men litet skall du
inb„rga, ty gr„shoppor skola f”rt„ra den.
028:039 Ving†rdar skall du plantera och skall arbeta i dem, men intet
vin skall du f† att dricka och intet att l„gga i f”rvar, ty
maskar skola „ta upp allt.
028:040 Olivplanteringar skall du hava ”verallt inom ditt land, men med
oljan skall du icke f† sm”rja din kropp, ty oliverna skola falla
av.
028:041 S”ner och d”ttrar skall du f”da, men du skall icke f† beh†lla
dem, ty de skola draga bort i f†ngenskap.
028:042 Alla dina tr„d och din marks frukt skall ohyra taga i
besittning.
028:043 Fr„mlingen som bor hos dig skall h”ja sig ”ver dig, allt mer och
mer, men du skall stiga ned, allt djupare och djupare.
028:044 Han skall giva l†n †t dig, och du skall icke giva l†n †t
honom. Han skall bliva huvudet, och du skall bliva svansen.
028:045 Alla dessa f”rbannelser skola komma ”ver dig och f”rf”lja dig
och tr„ffa dig, till dess du f”rg”res, d„rf”r att du icke h”rde
HERRENS, din Guds, r”st och icke h”ll de bud och stadgar som han
har givit dig.
028:046 De skola komma ”ver dig s†som tecken och under, och ”ver dina
efterkommande till evig tid.
028:047 Eftersom du icke tj„nade HERREN, din Gud, med gl„dje och
hj„rtans lust, medan du hade ”verfl”d p† allt,
028:048 skall du f† tj„na fiender som HERREN skall s„nda mot dig, under
hunger och t”rst och nakenhet och brist p† allt; och han skall
l„gga ett j„rnok p† din hals, till dess han har f”rgjort dig.
028:049 HERREN skall skicka ”ver dig ett folk fj„rran ifr†n, ifr†n
jordens „nda. likt ”rnen i sin flykt,
028:050 ett folk vars spr†k du icke f”rst†r, ett folk med grym uppsyn,
utan f”rsyn f”r de gamla och utan misskund med de unga.
028:051 Det skall „ta upp frukten av din boskap och frukten av din mark,
till dess du f”rg”res, ty det skall icke l„mna kvar †t dig vare
sig s„d eller vin eller olja, icke dina f„kreaturs avf”da eller
dina f†rs avel, till dess det har gjort slut p† dig.
028:052 Och det skall tr„nga dig i alla dina portar, till dess dina h”ga
och fasta murar, som du f”rtr”stade p†, falla i hela ditt
land. Ja, det skall tr„nga dig i alla dina portar ”ver hela ditt
land, det land som HERREN, din Gud, har givit dig.
028:053 Och d† skall du n”dgas „ta din egen livsfrukt, k”ttet av dina
s”ner och d”ttrar, dem som HERREN, din Gud, har givit dig. I
s†dan n”d och s†dant tr†ngm†l skall din fiende f”rs„tta dig.
028:054 En man hos dig, som levde i veklighet och stor yppighet, skall
d† s† missunnsamt se p† sin broder och p† hustrun i sin famn och
p† de barn han „nnu har kvar,
028:055 att han icke skall vilja †t n†gon av dem dela med sig av sina
barns k”tt, ty han „ter det sj„lv, eftersom han icke har n†got
annat kvar. I s†dan n”d och s†dant tr†ngm†l skall din fiende
f”rs„tta dig i alla dina portar.
028:056 En kvinna hos dig, som levde i veklighet och yppighet, i s†dan
yppighet och veklighet, att hon icke ens f”rs”kte s„tta sin fot
p† jorden, hon skall d† s† missunnsamt se p† mannen i sin famn
och p† sin son och sin dotter,
028:057 att hon missunnar dem efterb”rden som kommer fram ur hennes liv,
och barnen som hon f”der; ty d† hon nu lider brist p† allt
annat, skall hon sj„lv i hemlighet „ta detta. I s†dan n”d och
s†dant tr†ngm†l skall din fiende f”rs„tta dig i dina portar.
028:058 Om du icke h†ller alla denna lags ord, som „ro skrivna i denna
bok, och g”r efter dem, s† att du fruktar detta h„rliga och
fruktansv„rda namn ½HERREN, din Gud½,
028:059 s† skall HERREN s„nda underliga pl†gor ”ver dig och dina
efterkommande, stora och l†ngvariga pl†gor, sv†ra och l†ngvariga
krankheter.
028:060 Han skall l†ta komma ”ver dig alla Egyptens sjukdomar, som du
fruktar f”r, och de skola ans„tta dig.
028:061 Och allahanda andra krankheter och pl†gor, om vilka icke „r
skrivet i denna lagbok, skall HERREN ock l†ta g† ”ver dig, till
dess du f”rg”res.
028:062 Och allenast en ringa hop skall bliva kvar av eder, i st„llet
f”r att I f”rut haven varit talrika s†som stj„rnorna p†
himmelen; s† skall det g† dig, d„rf”r att du icke h”rde HERRENS.
din Guds, r”st.
028:063 Och det skall ske, att likasom HERREN f”rut fr”jdade sig ”ver
eder n„r han fick g”ra eder gott och f”r”ka eder, s† skall
HERREN nu fr”jda sig ”ver eder, n„r han utrotar och f”rg”r
eder. Och I skolen ryckas bort ur det land dit du nu kommer, f”r
att taga det i besittning.
028:064 Och HERREN skall f”rstr” dig bland alla folk, ifr†n jordens ena
„nda till den andra, och d„r skall du tj„na andra gudar, som
varken du eller dina f„der hava k„nt, gudar av tr„ och sten.
028:065 Och bland de folken skall du icke f† n†gon ro eller n†gon vila
f”r din fot; HERREN skall d„r giva dig ett b„vande hj„rta och
f”rtvinande ”gon och en f”rsm„ktande sj„l.
028:066 Och ditt liv skall synas dig likasom h„nga p† ett h†r; du skall
k„nna fruktan b†de natt och dag och icke vara s„ker f”r ditt
liv.
028:067 Om morgonen skall du s„ga: ½Ack att det vore afton!½, och om
aftonen skall du s„ga: ½Ack att det vore morgon!½ S†dan fruktan
skall du k„nna i ditt hj„rta, och s†dana ting skall du se f”r
dina ”gon.
028:068 Och HERREN skall f”ra dig tillbaka till Egypten p† skepp, p† den
v„g om vilken jag sade dig: ½Du skall icke se den mer.½ Och d„r
skolen I n”dgas bjuda ut eder till salu †t edra fiender, till
tr„lar och tr„linnor; men ingen skall finnas, som vill k”pa.
029:001 Dessa „ro f”rbundets ord, det f”rbunds som HERREN bj”d Mose att
sluta med Israels barn i Moabs land, ett annat f”rbund „n det
som han hade slutit med dem p† Horeb.
029:002 Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: I haven
sett allt vad HERREN har gjort inf”r edra ”gon i Egyptens land,
med Farao och alla hans tj„nare och hela hans land,
029:003 de stora hems”kelser som du med egna ”gon s†g, de stora tecknen
och undren.
029:004 Men HERREN har „nnu intill denna dag icke givit eder hj„rtan att
f”rst† med, ”gon att se med och ”ron att h”ra med.
029:005 Och jag l„t eder vandra i ”knen i fyrtio †r; edra kl„der blevo
icke utslitna p† eder, och din sko blev icke utsliten p† din
fot.
029:006 Br”d fingen I icke att „ta, icke vin eller starka drycker att
dricka, p† det att I skullen veta att jag „r HERREN, eder Gud.
029:007 Och n„r I kommen till dessa trakter, drogo Sihon, konungen i
Hesbon, och Og, konungen i Basan, ut till strid mot oss, men vi
slogo dem.
029:008 Och vi intogo deras land och g†vo det till arvedel †t
rubeniterna, gaditerna och ena h„lften av Manasse stam.
029:009 S† h†llen nu detta f”rbunds ord och g”ren efter dem, f”r att I
m†n hava framg†ng i allt vad I g”ren.
029:010 I st†n i dag allasammans inf”r HERREN, eder Gud: edra huvudm„n,
edra stammar, edra „ldste och edra tillsyningsm„n, var man i
Israel,
029:011 s† ock edra barn och hustrur, och fr„mlingen som „r hos dig i
ditt l„ger, din vedhuggare s†v„l som din vattenb„rare,
029:012 f”r att du m† intr„da i HERRENS, din Guds, f”rbund, det
edsf”rbund som HERREN, din Gud, i dag vill sluta med dig.
029:013 Ty han vill i dag upph”ja dig, s† att du skall vara hans folk
och han din Gud, s†som han har sagt dig, och s†som han med ed
har lovat dina f„der, Abraham, Isak och Jakob.
029:014 Och det „r icke med eder allenast som jag i dag sluter detta
f”rbund, detta edsf”rbund,
029:015 utan jag g”r det b†de med dem som i dag st† h„r med oss inf”r
HERREN, v†r Gud, och med dem som icke „ro h„r med oss i dag.
029:016 I veten ju sj„lva huru vi bodde i Egyptens land, och huru vi
drogo mitt igenom de folks land, som I nu haven l„mnat
029:017 Och I s†gen deras styggelser och el„ndiga avgudar, de gudar av
tr„ och sten, silver och guld, som funnos hos dem.
029:018 S† m† d† bland eder icke finnas n†gon man eller kvinna, n†gon
sl„kt eller stam vars hj„rta i dag v„nder sig bort ifr†n HERREN,
v†r Gud, f”r att g† †stad och tj„na dessa folks gudar; bland
eder m† icke finnas n†gon rot varifr†n gift och mal”rt v„xer
upp,
029:019 s† att n†gon som h”r detta edsf”rbunds ord v„lsignar sig i sitt
hj„rta och t„nker att det skall g† honom v„l, d„r han vandrar i
sitt hj„rtas h†rdhet. Ty d† skall hela landet, b†de v†tt och
torrt, f”rg†s.
029:020 HERREN skall icke vilja f”rl†ta honom; nej, Herrens vrede och
nit„lskan skall d† vara s†som en rykande eld mot de m„nnen, och
all den f”rbannelse som „r uppskriven i denna bok skall komma
att vila p† honom, och Herren skall s† utpl†na hans namn, att
det icke mer skall finnas under himmelen.
029:021 Och HERREN skall avskilja honom fr†n alla Israels stammar till
att drabbas av olycka, efter alla de f”rbannelser som „ro f„sta
vid det f”rbund som „r uppskrivet i denna lagbok.
029:022 Och ett kommande sl„kte, edra barn som uppst† efter eder, och
fr„mlingen, som kommer ifr†n fj„rran land, de skola s„ga, n„r de
se de pl†gor och sjukdomar som HERREN har skickat ”ver detta
land,
029:023 n„r de se huru all jord d„r „r f”rbr„nd och f”rvandlad till
svavel och salt, s† att den icke kan bes†s eller framalstra
v„xter, och s† att inga ”rter d„r kunna komma upp -- s†som det
blev, n„r Sodom och Gomorra, Adma och Seboim omst”rtades, d†
HERREN i sin vrede och harm omst”rtade dem --
029:024 ja, alla folk skola d† s„ga: ½Varf”r har Herren gjort s† mot
detta land? Varf”r brinner hans vrede s† starkt?½
029:025 Och man skall svara: ½D„rf”r att de ”verg†vo HERRENS, sina
f„ders Guds, f”rbund, det som han sl”t med dem, n„r han f”rde
dem ut ur Egyptens land,
029:026 och d„rf”r att de gingo †stad och tj„nade andra gudar och
tillb†do dem, gudar som de icke k„nde, och som han icke hade
givit dem till deras del,
029:027 d„rf”r uppt„ndes HERRENS vrede mot detta land, s† att han l„t
komma ”ver det all den f”rbannelse som „r uppskriven i denna
bok.
029:028 Ja, d„rf”r ryckte HERREN dem upp ur deras land, med vrede och
harm och stor f”rt”rnelse, och kastade dem bort till ett annat
land, s†som nu har skett.½
029:029 Vad som „nnu „r f”rdolt h”r HERREN, v†r Gud, till; men vad som
„r uppenbarat, det g„ller f”r oss och v†ra barn till evig tid,
f”r att vi skola g”ra efter alla denna lags ord.
030:001 Om du nu, n„r allt detta kommer ”ver dig -- v„lsignelsen och
f”rbannelsen som jag har f”relagt dig -- om du l„gger detta p†
hj„rtat bland alla de folk till vilka HERREN, din Gud, d† har
drivit dig bort,
030:002 och du s† v„nder †ter till HERREN, din Gud, och h”r hans r”st,
du med dina barn, av allt ditt hj„rta och av all din sj„l, i
alla stycken s†som jag i dag bjuder dig,
030:003 d† skall HERREN, din Gud, †ter uppr„tta dig och f”rbarma sig
”ver dig; HERREN, din Gud, skall d† †ter f”rsamla dig fr†n alla
folk bland vilka han har f”rstr”tt dig.
030:004 Om ock dina f”rdrivna vore vid himmelens „nda, skulle HERREN,
din Gud, f”rsamla dig d„rifr†n och h„mta dig d„rifr†n.
030:005 Och HERREN, din Gud, skall l†ta dig komma in i det land som dina
f„der hava haft till besittning; och du skall taga det i
besittning, och han skall g”ra dig gott och skall f”r”ka dig mer
„n han har gjort med dina f„der.
030:006 Och HERREN, din Gud. skall omsk„ra ditt hj„rta och dina
efterkommandes hj„rtan, s† att du skall „lska HERREN, din Gud,
av allt ditt hj„rta och av all din sj„l, f”r att du m† leva.
030:007 Och HERREN, din Gud, skall l„gga alla dessa f”rbannelser p† dina
fiender och p† dem som hata och f”rf”lja dig.
030:008 Och du skall †ter h”ra HERRENS r”st och g”ra efter alla hans
bud, som jag i dag giver dig.
030:009 Och HERREN, din Gud, skall giva dig ”verfl”d och lycka i alla
dina h„nders verk, i ditt livs frukt och i din boskaps frukt och
i din marks frukt. Ty s†som HERREN fr”jdade sig ”ver dina f„der,
skall han d† †ter fr”jda sig ”ver dig och g”ra dig gott,
030:010 n„r du h”r HERRENS, din Guds, r”st, s† att du h†ller hans bud
och stadgar, det som „r skrivet i denna lagbok, och n„r du
v„nder †ter till HERREN, din Gud, av allt ditt hj„rta och av all
din sj„l.
030:011 Ty det bud som jag i dag giver dig „r dig icke f”r sv†rt och „r
icke l†ngt borta.
030:012 Det „r icke i himmelen, s† att du skulle beh”va s„ga: ½Vem vill
f”r oss fara upp till himmelen och h„mta det †t oss och l†ta oss
h”ra det, s† att vi kunna g”ra d„refter?½
030:013 Det „r icke heller p† andra sidan havet, s† att du skulle beh”va
s„ga: ½Vem vill f”r oss fara ”ver till andra sidan havet och
h„mta det †t oss och l†ta oss h”ra det, s† att vi kunna g”ra
d„refter?½
030:014 Nej, ordet „r dig mycket n„ra, i din mun och i ditt hj„rta, s†
att du kan g”ra d„refter.
030:015 Se, jag f”rel„gger dig i dag livet och vad gott „r, d”den och
vad ont „r,
030:016 d† jag nu i dag bjuder dig att „lska HERREN, din Gud, att vandra

Book of the day:
Facebook Google Reddit StumbleUpon Twitter Pinterest